Räntebesked december 2011
Första sänkningen sedan finanskrisen – räntan ned till 1,75
Styrräntan sänktes med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Eurokrisen bromsade svensk ekonomi och inflationen hade fallit till 1,1 procent.
Beskedet lämnades i december 2011. Inlåningsränta 1,00 %, utlåningsränta 2,50 %.
Från höjningar till sänkning på ett halvår
Så sent som i juni 2011 höjde Riksbanken räntan. I december samma år gick banken åt motsatt håll och sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent, med verkan från den 21 december. Det var den första sänkningen sedan sommaren 2009, då räntan under finanskrisen togs ned till 0,25 procent.
Bakgrund: läget i ekonomin
Under hösten hade skuldkrisen i euroområdet fördjupats. Statslåneräntorna i Italien och Spanien steg till nivåer som väckte tvivel om ländernas förmåga att finansiera sig, och europeiska banker fick svårare att låna. Eftersom en stor del av den svenska exporten går till Europa slog det direkt mot svenska företag.
Tillväxten bromsade in. BNP under tredje kvartalet var drygt 3 procent högre än ett år tidigare, mot närmare 4 procent kvartalet före och över 6 procent i början av året. Inflationen sjönk samtidigt. KPIF föll från 1,5 procent i september till 1,1 procent i oktober och november, och utan energi var den 0,8 procent.
Motiveringen
Med svagare tillväxtutsikter och en inflation som rörde sig bort från målet fanns det inte längre skäl att hålla räntan på 2 procent. Riksbanken bedömde att konjunkturen skulle försvagas under 2012 och att en lägre ränta behövdes för att stödja efterfrågan och föra inflationen tillbaka mot 2 procent. Lars E.O. Svensson och Karolina Ekholm, som länge hade förespråkat en lägre ränta, argumenterade för större lättnader än majoriteten.
Vad beslutet betydde för hushållen
För hushåll med rörliga bolån var det första gången på länge som räntekostnaden sjönk. Hur mycket berodde på bankerna, vars egna upplåningskostnader hade stigit under krisen, och diskussionen om bankernas marginaler på bolån var livlig under den här tiden.
Långa räntor hade redan fallit kraftigt. Den tioåriga statsobligationsräntan låg kring 1,6 procent och femåriga bostadsobligationer kring 2,8 procent. För sparare på konto var beskedet det omvända: räntan på sparpengar började åter sjunka.
Vad hände sedan
Sänkningen följdes av ännu en i februari 2012, till 1,5 procent. Därefter avvaktade Riksbanken vid beskeden i april och juli 2012, innan räntan sänktes på nytt under hösten.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | 2,00 % → 1,75 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | 1,00 % |
| Utlåningsränta | 2,50 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | 1,30 % |
| Statsobligation 10 år | 1,56 % |
| Bostadsobligation 5 år | 2,81 % |
| KPIF (oktober 2011) | 1,1 % |
| KPIF exkl. energi | 0,8 % |
Vad beskedet betydde för ett bolån
Med rörlig ränta som följer styrräntan fullt ut:
| Lånebelopp | Per månad före avdrag | Efter ränteavdrag |
|---|---|---|
| 1 000 000 kr | −208 kr | −146 kr |
| 2 000 000 kr | −417 kr | −292 kr |
| 3 000 000 kr | −625 kr | −438 kr |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.