Vad är styrräntan?
Styrräntan är den ränta som Riksbanken använder för att styra räntorna i Sveriges ekonomi. Den är just nu 2 procent och har gällt sedan 11 november 2026. Formellt är styrräntan den ränta som bankerna får när de placerar pengar i Riksbanken i en vecka. Eftersom bankerna kan låna och placera pengar hos Riksbanken till räntor nära styrräntan, sätter den ett golv och ett tak för de korta räntorna mellan bankerna – och därmed för bolåneräntor, sparräntor och företagslån.
Varför har Riksbanken en styrränta?
Riksbanken har enligt riksbankslagen uppdraget att hålla inflationen låg och stabil. Målet är att KPIF, konsumentprisindex med fast ränta, ska öka med 2 procent per år. När inflationen riskerar att bli för hög höjer Riksbanken styrräntan: lån blir dyrare, hushåll och företag konsumerar och investerar mindre och efterfrågan dämpas. När inflationen är för låg och ekonomin svag sänks räntan för att stimulera.
Effekten kommer med fördröjning. Riksbanken räknar med att det tar ett till två år innan en ränteändring får full genomslag på inflationen. Därför fattar direktionen beslut utifrån prognoser för hur ekonomin kommer att utvecklas, inte bara utifrån dagens inflationssiffra.
Styrräntan, inlåningsräntan och utlåningsräntan
Kring styrräntan finns två andra räntor. Inlåningsräntan (nu 1,9 procent) är vad bankerna får för pengar de placerar över natten hos Riksbanken, och utlåningsräntan (nu 2,1 procent) är vad de betalar när de lånar över natten. Sedan 2022 ligger de 0,10 procentenheter under respektive över styrräntan. Tillsammans bildar de en korridor som håller dagslåneräntan nära styrräntan.
Styrräntan hette tidigare reporänta
Fram till juni 2022 kallades styrräntan för reporäntan. Namnet byttes när Riksbanken ändrade sitt styrsystem och började låta bankerna placera i riksbankscertifikat i stället för att göra repor. I praktiken är det samma ränta och historiken går tillbaka till juni 1994.
Hur ofta ändras styrräntan?
Riksbankens direktion har normalt åtta penningpolitiska möten per år. Vid fyra av dem publiceras en penningpolitisk rapport med nya prognoser och en räntebana, vid de övriga fyra en kortare uppdatering. Beskedet kommer klockan 9.30 dagen efter mötet och den nya räntan gäller från onsdagen veckan efter. Nästa räntebesked kommer onsdag 16 december 2026. Se alla datum för räntebesked.
Sedan 1994 har styrräntan ändrats 119 gånger. Den högsta nivån var 8,91 procent (juli 1995) och den lägsta −0,5 procent (februari 2016). Se hela styrräntans historik.
Hur påverkar styrräntan dig?
- Bolån: rörliga bolåneräntor följer styrräntan nära, ofta inom några dagar. Bundna räntor påverkas mer av förväntningar om framtida styrräntor. Räkna på hur styrräntan påverkar ditt bolån.
- Sparande: sparkonton med rörlig ränta följer efter, men ofta långsammare och inte fullt ut. Läs mer om styrräntan och sparräntor.
- Kronan: en högre ränta än i omvärlden tenderar att stärka kronan, vilket gör importen billigare.
- Jobb och tillväxt: lägre räntor stimulerar efterfrågan och sysselsättning på kort sikt, högre räntor dämpar.