Negativ ränta i Sverige
Mellan 18 februari 2015 och 8 januari 2020 var Riksbankens styrränta – då kallad reporänta – negativ. Som lägst låg den på −0,5 procent från februari 2016. Det var första gången Sverige hade en negativ styrränta, och perioden blev nästan fem år lång.
Varför sänkte Riksbanken räntan under noll?
Efter finanskrisen och eurokrisen låg inflationen i Sverige länge klart under målet på 2 procent. Även ECB hade negativ ränta och köpte obligationer i stor skala. Om Sverige hade behållit en högre ränta än omvärlden riskerade kronan att stärkas kraftigt, vilket hade pressat ned inflationen ytterligare. Riksbanken sänkte därför räntan i små steg under noll och började samtidigt köpa statsobligationer för att pressa ned även de längre räntorna.
Vad betydde den negativa räntan för hushållen?
- Bolån: rörliga bolåneräntor föll till historiskt låga nivåer, ofta kring 1,5 procent. Bankerna förde inte ned räntan under noll för låntagare.
- Sparande: hushållens sparkonton fick nära noll i ränta, men vanliga sparare fick i regel inte betala för att ha pengar på banken.
- Bostadspriser och skulder: billiga lån bidrog till stigande bostadspriser och ökad skuldsättning, något som både Riksbanken och Finansinspektionen varnade för.
Vägen tillbaka till noll
I december 2018 höjdes räntan till −0,25 procent och i december 2019 till noll. Därefter låg den på noll fram till våren 2022, då inflationen steg snabbt och Riksbanken inledde en serie höjningar. Följ hela förloppet i historiken eller läs om enskilda besked, till exempel styrräntan 2015 och 2019.