Reporänta – det gamla namnet på styrräntan

Reporäntan var i nästan 30 år namnet på Riksbankens viktigaste ränta. Den 8 juni 2022 bytte den namn till styrräntan. Det som tidigare hette reporänta är alltså i dag styrräntan, och den är just nu 2 procent.

Varför hette den reporänta?

Namnet kom från de repor (återköpsavtal) som Riksbanken använde för att styra räntan. När bankerna behövde låna av Riksbanken lämnade de värdepapper som säkerhet och lovade att köpa tillbaka dem en vecka senare till ett pris som motsvarade räntan – reporäntan. När bankerna under lång tid i stället hade ett överskott av pengar började Riksbanken låta dem placera i riksbankscertifikat. Då passade namnet inte längre och Riksbanken bytte till det mer allmänna ”styrränta”.

Reporäntans historia i korthet

Reporäntan infördes som styrränta i juni 1994, efter krisåren då Riksbanken under en kort period 1992 höjde marginalräntan till 500 procent för att försvara den fasta kronkursen. Den högsta reporäntan var 8,91 procent i juli 1995. Under 2000-talet låg den för det mesta mellan 1 och 4 procent, finanskrisen 2008 pressade ned den kraftigt och mellan februari 2015 och januari 2020 var den negativ, som lägst −0,5 procent. Den sista ändringen under namnet reporänta var höjningen till 0,25 procent i april 2022.

Alla besked sedan 2006 finns som egna sidor under räntebesked och den fullständiga serien finns i historiken.