Inlåningsränta och utlåningsränta

Riksbanken har tre räntor som styr dagslånemarknaden: styrräntan (2 procent), inlåningsräntan (1,9 procent) och utlåningsräntan (2,1 procent). De gäller sedan 11 november 2026.

Vad är inlåningsräntan?

Inlåningsräntan är den ränta bankerna får om de placerar pengar över natten på sitt konto hos Riksbanken. Ingen bank vill låna ut till en annan bank till en lägre ränta än så, eftersom den alltid kan välja att placera hos Riksbanken i stället. Inlåningsräntan blir därför ett golv.

Vad är utlåningsräntan?

Utlåningsräntan är vad bankerna betalar om de lånar över natten av Riksbanken mot säkerhet. Ingen bank vill betala mer än så för att låna av en annan bank. Utlåningsräntan blir därför ett tak.

Räntekorridoren

Mellan golvet och taket ligger styrräntan. Sedan våren 2022 är korridoren smal: inlåningsräntan ligger 0,10 procentenheter under och utlåningsräntan 0,10 procentenheter över styrräntan. Under större delen av 2000- och 2010-talen var avståndet 0,75 procentenheter åt vardera hållet, och mellan januari 2020 och våren 2022 låg inlåningsräntan 0,10 under och utlåningsräntan 0,75 över. Den smala korridoren gör att dagslåneräntan, mätt med Swestr, ligger mycket nära styrräntan.

Historiken för alla tre räntorna finns i historiken och på varje räntebesked.