Riksbankens räntebana
Sedan 2007 publicerar Riksbanken en egen prognos för styrräntan, den så kallade räntebanan. Den visar hur direktionen vid ett visst tillfälle tror att styrräntan behöver utvecklas för att inflationen ska ligga nära 2 procent. Räntebanan publiceras fyra gånger per år i den penningpolitiska rapporten.
Den senaste räntebanan (september 2026)
I rapporten från 24 september 2026 räknade Riksbanken med följande styrränta i genomsnitt per kvartal:
| Kvartal | Räntebana |
|---|---|
| Kvartal 2 2026 | 1,75 % |
| Kvartal 3 2026 | 1,75 % |
| Kvartal 4 2026 | 1,85 % |
| Kvartal 1 2027 | 2,07 % |
| Kvartal 2 2027 | 2,24 % |
| Kvartal 3 2027 | 2,38 % |
| Kvartal 4 2027 | 2,42 % |
| Kvartal 1 2028 | 2,43 % |
| Kvartal 2 2028 | 2,42 % |
| Kvartal 3 2028 | 2,41 % |
| Kvartal 4 2028 | 2,40 % |
| Kvartal 1 2029 | 2,38 % |
Observera: efter rapporten har Riksbanken fattat ett nytt beslut (november 2026, höjdes till 2 procent). Räntebanan uppdateras i nästa penningpolitiska rapport.
Hur väl har räntebanorna stämt?
Diagrammet visar några av Riksbankens räntebanor (streckade) tillsammans med hur styrräntan faktiskt blev. Mönstret är tydligt: räntebanan säger mest om de närmaste kvartalen, medan prognoserna längre fram ofta har fått revideras kraftigt – särskilt runt finanskrisen, perioden med negativ ränta och inflationschocken 2022.
Räntebanorna i diagrammet är de från årets första rapport respektive år, plus den senaste. En genomgång av vår egen modell och Riksbankens senaste signal finns på styrränta prognos.
Varför publicerar Riksbanken en räntebana?
Syftet är att göra penningpolitiken lättare att förstå och förutse. När hushåll, företag och marknader vet hur Riksbanken tänker kring framtida räntor påverkar det redan i dag de längre räntorna, till exempel räntan på bundna bolån. Riksbanken betonar dock att räntebanan är en prognos och inget löfte.