Räntebesked februari 2012

Bakgrund: läget i ekonomin

Vintern 2011–2012 präglades av eurokrisen. Flera länder i södra Europa var i recession, och den europeiska centralbanken hade i december börjat erbjuda bankerna treåriga lån i stor skala för att hålla kreditgivningen i gång. Det lugnade finansmarknaderna något, men konjunkturen i Sveriges viktigaste exportmarknader var svag.

Den svenska inflationen hade fallit snabbt. KPIF var 1,1 procent i november, 0,5 procent i december och 0,9 procent i januari 2012. Det var långt under målet på 2 procent. Den senast kända BNP-siffran, för tredje kvartalet 2011, visade en tillväxt på drygt 3 procent i årstakt, men alla indikatorer pekade på ett betydligt svagare slut på året. Arbetslösheten låg kring 7,8 procent.

Beslutet och motiveringen

Riksbanken sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,5 procent. Sänkningen gällde från den 22 februari och var den andra i rad. Därmed var räntan tillbaka på samma nivå som ett år tidigare.

Riksbankens bedömning var att den svaga utvecklingen i omvärlden dämpade både tillväxt och inflation i Sverige, och att penningpolitiken behövde bli mer expansiv för att inflationen skulle stiga mot målet. Samtidigt framhöll majoriteten att svensk ekonomi i grunden var stabil. Lars E.O. Svensson och Karolina Ekholm fortsatte att förespråka en lägre ränta än den som beslutades.

Vad beslutet betydde för hushållen

• Rörliga bolån: Två sänkningar på kort tid gav en halv procentenhet lägre styrränta. Hur mycket som nådde kunderna varierade mellan bankerna.
• Bundna bolån: Femåriga bostadsobligationer handlades kring 2,9 procent, ungefär 1,4 procentenheter lägre än ett år tidigare. Att binda räntan hade blivit påtagligt billigare.
• Sparkonton: Räntan på sparande sjönk i takt med styrräntan.

Vad hände sedan

Efter två snabba sänkningar gjorde Riksbanken halt. Räntan lämnades oförändrad på 1,5 procent i april och juli 2012. Först i september, när eurokrisen åter hade trappats upp och kronan stärkts, sänktes räntan igen till 1,25 procent.