Räntebesked juni 2011
Höjning till 2 procent – toppen i räntecykeln efter finanskrisen
Styrräntan höjdes med 0,25 procentenheter till 2 procent. Stark svensk konjunktur vägde tyngre än den växande oron för Greklands skulder.
Beskedet lämnades i juni 2011. Inlåningsränta 1,25 %, utlåningsränta 2,75 %.
Bakgrund: stark hemmamarknad, orolig omvärld
Inför beskedet i juni 2011 drog svensk och internationell ekonomi åt olika håll. Här hemma var BNP under första kvartalet omkring 6,6 procent högre än ett år tidigare och arbetslösheten hade sjunkit till 8,0 procent. Inflationen mätt med KPIF var 1,7 procent i maj, alltså nära men under målet på 2 procent.
Utomlands tilltog oron. Greklands statsfinanser stod i centrum för en skuldkris som hotade att sprida sig till fler euroländer. Det syntes i de svenska marknadsräntorna: den tioåriga statsobligationsräntan hade fallit till knappt 2,9 procent, från omkring 3,5 procent i februari, när investerare sökte sig till säkra placeringar.
Beslutet och motiveringen
Riksbanken valde att fullfölja sin plan och höjde styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Den nya räntan gällde från den 6 juli. Det var den sjunde höjningen i rad sedan sommaren 2010, då räntan låg på 0,25 procent.
Motivet var detsamma som tidigare under året: resursutnyttjandet i ekonomin steg och räntan behövde närma sig en mer normal nivå för att inflationen inte skulle ta fart längre fram. Oron i omvärlden beskrevs som en risk, men inte som skäl nog att avbryta höjningarna. Lars E.O. Svensson och Karolina Ekholm förespråkade liksom tidigare en lägre ränta.
Vad beslutet betydde för hushållen
Den som hade rörligt bolån hade nu sett styrräntan stiga med 1,75 procentenheter på ett år. På ett lån på en miljon kronor motsvarar det 17 500 kronor mer i räntekostnad per år före ränteavdrag, om bankens ränta följer styrräntan fullt ut.
Samtidigt hade det blivit billigare att binda räntan jämfört med i våras. Den femåriga bostadsobligationsräntan hade sjunkit till knappt 3,8 procent, en följd av att marknaden började tvivla på att höjningarna skulle fortsätta.
Vad hände sedan
Marknadens tvivel visade sig befogade. Under sommaren förvärrades skuldkrisen och börserna föll kraftigt. Riksbanken lät räntan ligga kvar på 2 procent i september och oktober, och i december 2011 sänktes den till 1,75 procent. Junihöjningen blev därmed den sista på många år, och 2 procent den högsta nivån under hela 2010-talet.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | 1,75 % → 2,00 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | 1,25 % |
| Utlåningsränta | 2,75 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | 1,80 % |
| Statsobligation 10 år | 2,89 % |
| Bostadsobligation 5 år | 3,79 % |
| KPIF (maj 2011) | 1,7 % |
| KPIF exkl. energi | 1,1 % |
Vad beskedet betydde för ett bolån
Med rörlig ränta som följer styrräntan fullt ut:
| Lånebelopp | Per månad före avdrag | Efter ränteavdrag |
|---|---|---|
| 1 000 000 kr | +208 kr | +146 kr |
| 2 000 000 kr | +417 kr | +292 kr |
| 3 000 000 kr | +625 kr | +438 kr |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.