Räntebesked november 2020

Bakgrund: andra vågen bromsar återhämtningen

Under hösten 2020 ökade smittspridningen kraftigt igen, i Sverige och i resten av Europa, och nya restriktioner infördes. Den återhämtning som hade inletts under sommaren riskerade att komma av sig. De senaste kvartalssiffrorna visade fortfarande vårens ras, med ett BNP-fall på 7,5 procent i årstakt och en arbetslöshet på 8,6 procent under andra kvartalet.

Inflationen var mycket låg. KPIF föll från 0,8 procent i augusti till 0,3 procent i både september och oktober, mot 1,5 procent i oktober året innan. Även det underliggande måttet hade dämpats. KPIF exklusive energi låg på 1,1 procent, den lägsta nivån under hela pandemiåret. En starkare krona och svag efterfrågan höll tillbaka priserna.

Beslutet och motiveringen

Den 26 november 2020 beslutade Riksbanken att lämna reporäntan på 0 procent, med verkan från den 2 december. Samtidigt utökades ramen för tillgångsköpen från 500 till 700 miljarder kronor, och programmet förlängdes till slutet av 2021. Köptakten skulle dessutom höjas under de närmaste månaderna.

Riksbanken motiverade beslutet med att den andra smittvågen försämrade utsikterna och att inflationen väntades vara låg under lång tid. Genom att utöka köpen ville Riksbanken hålla räntorna låga för hushåll, företag och kommuner och tydligt visa att stödet skulle finnas kvar så länge det behövdes. Reporäntan kunde sänkas om det bedömdes lämpligt, men tillgångsköpen sågs som det mer effektiva verktyget i det rådande läget.

Riksbankens räntebana

Prognosen visade nollränta under hela perioden fram till slutet av 2022. Inflationsutsikterna var dämpade: KPIF väntades vara 0,0 procent i slutet av 2020, 1,2 procent i slutet av 2021 och 1,4 procent i slutet av 2022. Först i slutet av 2023 bedömdes inflationen närma sig målet, med 1,9 procent.

Vad beslutet betydde för hushållen

Marknadsräntorna låg på rekordlåga nivåer. En femårig bostadsobligation gav 0,07 procent, vilket innebar att bankerna kunde finansiera bundna bolån nästan utan räntekostnad. Bolåneräntorna var därmed mycket låga oavsett bindningstid, och bostadspriserna steg snabbt under hösten och vintern. För sparare var beskedet att nollränta på kontot skulle gälla under överskådlig tid.

Vad hände sedan

Reporäntan låg kvar på noll vid beskeden i februari, april och juli 2021. Den långsamma inflationsuppgång som prognosen beskrev blev inte verklighet. Under 2021 och 2022 steg inflationen i stället snabbt, och våren 2022 började Riksbanken höja räntan.