Räntebesked februari 2020

Bakgrund: läget i ekonomin

Det första beskedet med nollränta kom i ett läge som såg lugnt ut. Konjunkturen hade gått från stark till mer normal. BNP växte med 2,7 procent i årstakt under tredje kvartalet 2019 och arbetslösheten låg på 7,1 procent, högre än ett år tidigare.

Inflationen hade däremot fallit tillbaka. KPIF var 1,7 procent i november 2019, 1,6 procent i december och 1,2 procent i januari 2020, mot 2,0 procent i januari året innan. Förklaringen var främst låga elpriser efter en ovanligt mild och blöt vinter. Rensat för energi låg inflationen på 1,6 procent.

I bakgrunden fanns ett nytt orosmoment. Ett coronavirus hade börjat spridas i Kina, och Riksbanken nämnde utbrottet som en osäkerhetsfaktor för världsekonomin. Ingen visste då hur omfattande följderna skulle bli.

Beslutet och motiveringen

Den 12 februari 2020 beslutade Riksbanken att lämna reporäntan på 0 procent, med verkan från den 19 februari. Riksbanken bedömde att den lägre inflationen till stor del var tillfällig och att förutsättningarna för en inflation nära målet på sikt fanns kvar. Därför fanns inget skäl att ändra kursen efter decemberhöjningen. Riksbanken upprepade samtidigt att räntan kunde sänkas om utsikterna försämrades, men också att den kunde höjas om utvecklingen blev starkare.

Riksbankens räntebana

Prognosen var enkel att läsa: räntebanan låg på noll under hela prognosperioden, fram till första kvartalet 2022. Inflationsprognosen för det närmaste året sänktes på grund av energipriserna. KPIF väntades vara 1,4 procent i slutet av 2020, 1,8 procent i slutet av 2021 och 2,0 procent i slutet av 2022.

Vad beslutet betydde för hushållen

För bolånetagare innebar beskedet stabilitet. Efter höjningen vid årsskiftet väntades inga nya räntehöjningar på flera år. En femårig bostadsobligation gav 0,43 procent och den tioåriga statsobligationsräntan låg nära noll, på 0,03 procent. Skillnaden mellan rörliga och bundna bolåneräntor var liten. För sparare hade slutet på minusräntan ännu inte gett några märkbart högre kontoräntor.

Vad hände sedan

Några veckor senare var läget ett helt annat. I mars 2020 spreds coronaviruset över världen, finansmarknaderna föll kraftigt och stora delar av ekonomin stängdes ned. Riksbanken satte in omfattande stödåtgärder men behöll reporäntan på noll, både i mars och vid beskeden i april och juli 2020.