Räntebesked mars 2020

Bakgrund: en ekonomi som tvärstannade

I mars 2020 förändrades det ekonomiska läget på några veckor. Coronaviruset spreds snabbt i Europa, länder stängde gränser och verksamheter, och börserna föll kraftigt världen över. Företag inom bland annat resor, hotell, restaurang och handel förlorade en stor del av sina intäkter över en natt, och varslen ökade snabbt.

Den statistik som fanns tillgänglig beskrev ännu tiden före krisen. KPIF var 1,2 procent i januari, arbetslösheten 7,1 procent och BNP hade vuxit med 3,0 procent i årstakt under fjärde kvartalet 2019. På finansmarknaderna syntes oron tydligt. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan föll till −0,37 procent när investerare sökte säkra placeringar, samtidigt som marknaderna för företags- och bostadsobligationer fungerade allt sämre.

Besluten och motiveringen

Riksbanken höll flera extrainsatta möten under mars. Reporäntan lämnades oförändrad på 0 procent. I stället sattes andra verktyg in:

• Lån till företag via bankerna: Riksbanken erbjöd bankerna upp till 500 miljarder kronor i lån, på villkor att pengarna lånades vidare till icke-finansiella företag.
• Utökade tillgångsköp: köpen av värdepapper utökades med upp till 300 miljarder kronor under 2020 och breddades till bland annat bostadsobligationer och kommunobligationer.
• Billigare likviditet: utlåningsräntan sänktes från 0,75 till 0,20 procent, vilket gjorde det billigare för bankerna att låna hos Riksbanken över natten.

Motiveringen till att inte sänka reporäntan var att problemet inte i första hand var prislappen på krediter utan tillgången till dem. Det avgörande var att hålla kreditförsörjningen i gång så att livskraftiga företag inte slogs ut av en tillfällig likviditetsbrist. En räntesänkning bedömdes inte kunna stimulera efterfrågan när den föll på grund av restriktioner och smittorädsla.

Vad besluten betydde för hushållen

För bolånetagare var den viktigaste effekten indirekt. När marknaden för bostadsobligationer stördes riskerade bankernas finansieringskostnader att stiga, och med dem bolåneräntorna. Riksbankens köp bidrog till att dämpa den utvecklingen. En femårig bostadsobligation gav 0,29 procent. Hushåll som förlorade inkomster fick dessutom möjlighet att ansöka om tillfälligt undantag från amorteringskravet, enligt ett beslut av Finansinspektionen under våren.

Vad hände sedan

Reporäntan låg kvar på noll vid beskeden i april, juli och september 2020. Krispolitiken fördes i stället genom tillgångsköpen, vars ram höjdes i flera steg under året.