Räntebesked september 2020

Beslutet i korthet

Den 22 september 2020 lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 0 procent, med verkan från dagen därpå. Inga nya stödåtgärder presenterades. Tillgångsköpen fortsatte inom den ram på 500 miljarder kronor som beslutades i juli, och under september inleddes de aviserade köpen av företagsobligationer.

Bakgrund: läget i ekonomin

Nu fanns siffror på hur hårt våren hade slagit. BNP föll med 7,5 procent i årstakt under andra kvartalet 2020, det största raset i modern tid, och arbetslösheten steg till 8,6 procent från 7,3 procent kvartalet innan. Under sommaren hade ekonomin börjat återhämta sig, och uppgången gick snabbare än Riksbanken hade väntat sig i juli.

Inflationen var fortsatt låg. KPIF låg på 0,7 procent i juni, 0,5 procent i juli och 0,8 procent i augusti, mot 1,3 procent i augusti året innan. Rensat för energi var den 1,4 procent. Kronan hade stärkts tydligt sedan i våras, vilket höll tillbaka importpriserna.

Motiveringen

Riksbanken beskrev läget som en återhämtning från mycket låga nivåer, med stor osäkerhet kring smittspridningen. Penningpolitiken behövde enligt direktionen ge fortsatt stöd under lång tid för att inflationen skulle stiga mot målet. Verktygen var desamma som tidigare under året, alltså tillgångsköp och utlåningsprogram, medan räntan lämnades orörd. Riksbanken upprepade att en räntesänkning kunde bli aktuell om den bedömdes vara effektiv, särskilt om förtroendet för inflationsmålet skulle hotas.

Riksbankens räntebana

Räntebanan låg på noll under hela prognosperioden, till och med tredje kvartalet 2022. Inflationen väntades stiga långsamt: KPIF bedömdes vara 0,5 procent i slutet av 2020, 1,1 procent i slutet av 2021 och 1,4 procent i slutet av 2022. Inte heller i den här prognosen nåddes målet på 2 procent.

Vad beslutet betydde för hushållen

• Bolån: en femårig bostadsobligation gav 0,11 procent, en av de lägsta nivåerna under hela perioden. Bundna bolåneräntor låg nära eller under de rörliga.
• Bostadspriser: låga räntor och ökat intresse för boendet under pandemin bidrog till att priserna steg under hösten.
• Sparande: kontoräntorna låg kvar kring noll, men med en inflation under 1 procent urholkades sparpengarnas värde långsammare än åren innan.

Vad hände sedan

Under hösten tog smittspridningen ny fart. I november 2020 behöll Riksbanken nollräntan men utökade tillgångsköpen på nytt. Räntan var oförändrad även i februari och april 2021.