Räntebesked juli 2020

Bakgrund: läget i ekonomin

Under våren 2020 hade pandemin fått fullt genomslag i statistiken. Inflationen föll under noll för första gången på länge: KPIF var 0,6 procent i mars, −0,4 procent i april och 0,0 procent i maj. Ett år tidigare låg den på 2,1 procent. Nedgången förklarades till stor del av rasande energipriser. Rensat för energi var inflationen 1,2 procent i maj.

Arbetslösheten hade stigit till 7,3 procent redan under första kvartalet, och siffrorna för andra kvartalet väntades bli betydligt sämre. Marknadsräntorna var mycket låga. Den tioåriga statsobligationsräntan låg strax under noll och tre månader långa statsskuldväxlar gav −0,07 procent.

Beslutet och motiveringen

Den 1 juli 2020 beslutade Riksbanken att behålla reporäntan på 0 procent, med verkan från den 8 juli. De viktigaste besluten gällde andra verktyg:

• Ramen för köp av värdepapper utökades från 300 till 500 miljarder kronor och förlängdes till slutet av juni 2021.
• Riksbanken beslutade att från september även köpa företagsobligationer.
• Räntorna i Riksbankens lånefaciliteter sänktes. Utlåningsräntan sattes till 0,10 procent, mot 0,20 procent tidigare.

Riksbanken bedömde att ekonomin hade passerat den djupaste svackan men att återhämtningen skulle ta lång tid och att inflationen skulle vara låg under flera år. Tillgångsköpen ansågs vara det mest träffsäkra verktyget för att hålla nere räntorna för hushåll och företag. En sänkning av reporäntan beskrevs som en möjlighet längre fram.

Riksbankens räntebana

För första gången sedan februari publicerades en räntebana. Den låg på noll under hela prognosperioden, till och med mitten av 2022. Inflationsprognosen visade hur djupt krisen väntades slå: KPIF bedömdes vara 0,5 procent i slutet av 2020, 1,3 procent i slutet av 2021 och 1,6 procent i slutet av 2022. Målet på 2 procent nåddes alltså inte inom prognosperioden.

Vad beslutet betydde för hushållen

Riksbankens köp av bostadsobligationer pressade bankernas finansieringskostnader. En femårig bostadsobligation gav 0,21 procent, ungefär hälften av nivån i april. Det bidrog till att bolåneräntorna, särskilt de bundna, låg kvar på mycket låga nivåer genom krisen. Bostadsmarknaden, som många hade väntat skulle falla, visade i stället styrka redan under sommaren.

Vad hände sedan

Reporäntan lämnades på noll i september och november 2020 och i februari 2021. I november utökades tillgångsköpen ännu en gång.