Räntebesked december 2019

Beslutet och motiveringen

Från den 8 januari 2020 var reporäntan 0 procent, efter en höjning med 0,25 procentenheter. Beslutet fattades vid Riksbankens möte i december 2019 och satte punkt för en period med negativ styrränta som hade inletts i februari 2015. Sverige blev därmed ett av de första länderna att lämna minusräntan. Inlåningsräntan sattes till −0,10 procent och utlåningsräntan till 0,75 procent.

Höjningen var aviserad redan i oktober. Riksbanken motiverade den med att inflationen hade legat nära målet på 2 procent sedan början av 2017 och att utsikterna för inflationen var i stort sett oförändrade. Ett annat argument gällde minusräntan i sig. Om den uppfattades som ett mer permanent tillstånd fanns en risk för negativa bieffekter, till exempel att hushåll och företag tog för stora risker eller att det finansiella systemet fungerade sämre.

Bakgrund: läget i ekonomin

Beslutet togs i en konjunktur som mattades av, och det var omdiskuterat. KPIF låg på 1,3 procent i september, 1,5 procent i oktober och 1,7 procent i november 2019, en bit under målet och lägre än ett år tidigare då den var 2,1 procent. Rensat för energi var inflationen 1,8 procent. Arbetslösheten hade stigit till 7,1 procent under tredje kvartalet, medan BNP växte med 2,7 procent i årstakt.

Kritiker menade att en höjning i det läget var för tidig. Riksbanken svarade att nollränta fortfarande är en mycket låg ränta och att penningpolitiken förblev expansiv.

Signalen om framtiden

Riksbanken var tydlig med att höjningen inte var början på en serie. Prognosen var att räntan skulle ligga kvar på noll under de närmaste åren. Om konjunkturen eller inflationen utvecklades svagare än väntat kunde penningpolitiken göras mer expansiv igen.

Vad beslutet betydde för hushållen

• Rörliga bolån: en höjning med 0,25 procentenheter motsvarar cirka 2 500 kronor per år och lånad miljon före ränteavdrag, om den slår igenom fullt ut. Konkurrensen på bolånemarknaden gjorde att genomslaget i praktiken blev mindre för många.
• Bundna bolån: en femårig bostadsobligation gav 0,47 procent, en fortsatt låg nivå.
• Sparkonton: med styrräntan på noll fanns litet utrymme för högre kontoräntor, och de flesta transaktionskonton gav fortsatt ingen ränta.

Vad hände sedan

Nollräntan låg kvar i februari 2020. Kort därefter förändrade pandemin förutsättningarna helt. Riksbanken mötte krisen med stora tillgångsköp och utlåningsprogram i stället för räntesänkningar, och reporäntan var oförändrad på noll i både mars och april 2020.