Räntebesked oktober 2019

Bakgrund: läget i ekonomin

Under hösten 2019 blev avmattningen i svensk ekonomi allt tydligare. Industrin tyngdes av svag efterfrågan från omvärlden och arbetslösheten visade en stigande trend, även om den officiella statistiken var ovanligt osäker efter kvalitetsproblem i arbetskraftsundersökningarna. Inflationen hade dämpats: KPIF låg på 1,5 procent i juli och 1,3 procent i både augusti och september, mot 2,5 procent i september året innan. Nedgången berodde till stor del på lägre energipriser. KPIF exklusive energi var 1,7 procent.

Marknadsräntorna var mycket låga. Den tioåriga statsobligationsräntan låg strax under noll, på −0,04 procent.

Beslutet och motiveringen

Den 24 oktober 2019 beslutade Riksbanken att behålla reporäntan på −0,25 procent, med verkan från den 30 oktober. Samtidigt gav banken ett ovanligt konkret besked om framtiden: räntan skulle sannolikt höjas till noll procent i december.

Att höja i en avmattning väckte debatt. Riksbankens resonemang var att inflationen hade legat nära målet sedan 2017 och att konjunkturen gick från stark till mer normal, inte till lågkonjunktur. Dessutom hade synen på minusräntan förändrats. Om negativa räntor uppfattades som bestående kunde hushålls och företags beteende påverkas på oönskade sätt, till exempel genom ökad skuldsättning och pressad lönsamhet i banksystemet.

Riksbankens räntebana

Prognosen var den mest dramatiska förändringen. Banan visade en höjning till noll kring årsskiftet, med −0,05 procent som genomsnitt för första kvartalet 2020, och därefter en helt oförändrad ränta på noll till och med slutet av 2021. I september hade banan fortsatt upp till 0,2 procent. Budskapet var alltså en sista höjning följd av en lång paus. KPIF väntades vara 1,9 procent i slutet av 2019, 1,7 procent i slutet av 2020 och nå 2,0 procent först 2022.

Vad beslutet betydde för hushållen

Bolånetagare fick två besked på en gång: en höjning med 0,25 procentenheter var nära, men sedan väntades inga fler på flera år. De längre marknadsräntorna steg något, och en femårig bostadsobligation gav 0,28 procent, mot 0,04 procent i september. För sparare gav nollräntan ett litet hopp om att slippa avgifter och minusränta, något som företag och större insättare i vissa fall hade mött.

Vad hände sedan

Riksbanken följde sin plan. I december 2019 beslutades höjningen till noll, som gällde från januari 2020. I februari 2020 låg räntan kvar, och i mars slog pandemin till.