Räntebesked februari 2019
Riksbanken avvaktar efter höjningen – räntan kvar på −0,25
Reporäntan lämnades på −0,25 procent. Riksbanken ville se hur konjunktur och inflation utvecklades efter höjningen vid årsskiftet.
Beskedet lämnades onsdag 13 februari 2019. Inlåningsränta −1,00 %, utlåningsränta 0,50 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Bakgrund: läget i ekonomin
Det första beskedet efter räntehöjningen kom i ett läge där konjunkturen bromsade in, både i Sverige och utomlands. Svensk BNP växte med 1,5 procent i årstakt under tredje kvartalet 2018 och arbetslösheten låg på 6,5 procent. I euroområdet hade tillväxten försvagats märkbart, och flera stora centralbanker hade börjat tona ned sina planer på räntehöjningar.
Inflationen låg däremot nära målet. KPIF var 2,1 procent i november 2018, 2,2 procent i december och 2,0 procent i januari 2019. Rensat för energi var den 1,4 procent i januari. Det underliggande pristrycket var alltså fortfarande måttligt.
Beslutet och motiveringen
Den 13 februari 2019 beslutade Riksbanken att behålla reporäntan på −0,25 procent, med verkan från den 20 februari. Riksbanken bedömde att konjunkturen var fortsatt god trots avmattningen och att förutsättningarna för en inflation nära målet fanns kvar. Samtidigt hade riskerna i omvärlden ökat, bland annat kring handelskonflikten mellan USA och Kina och formerna för Storbritanniens utträde ur EU. Därför fanns det enligt direktionen skäl att gå försiktigt fram och avvakta mer information innan räntan höjdes igen.
Riksbankens räntebana
Prognosen pekade på att nästa höjning skulle komma under andra halvåret 2019. Banan låg på −0,24 procent under andra kvartalet och −0,14 procent under tredje kvartalet, för att nå ungefär noll i slutet av 2019. Därefter väntades omkring två höjningar per år, till 0,6 procent i början av 2021. KPIF bedömdes vara 1,9 procent i slutet av både 2019 och 2020.
Vad beslutet betydde för hushållen
Bolånetagare hade i början av året fått något högre rörliga räntor efter höjningen, men nu kom en paus. De längre marknadsräntorna föll till och med: en femårig bostadsobligation gav 0,70 procent, mot 0,80 procent vid årsskiftet, och den tioåriga statsobligationsräntan låg på 0,37 procent. Det tydde på att marknaden tvivlade på att Riksbanken skulle kunna höja i den takt som räntebanan visade.
Kronan försvagades under vintern. För hushållen innebar det dyrare utlandsresor och importvaror, medan sparkonton fortsatt gav ingen eller mycket låg ränta.
Vad hände sedan
Marknadens tvivel visade sig befogade. Under våren 2019 sköt Riksbanken fram nästa höjning till slutet av året eller början av 2020, och räntan låg kvar på −0,25 procent även i juli och september 2019.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,25 % → −0,25 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,00 % |
| Utlåningsränta | 0,50 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,40 % |
| Statsobligation 10 år | 0,37 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,70 % |
| KPIF (december 2018) | 2,2 % |
| KPIF exkl. energi | 1,5 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 4 2018 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2019 | −0,27 % | −0,25 % |
| Kvartal 2 2019 | −0,24 % | −0,25 % |
| Kvartal 3 2019 | −0,14 % | −0,25 % |
| Kvartal 4 2019 | −0,02 % | −0,25 % |
| Kvartal 1 2020 | 0,10 % | 0,00 % |
| Kvartal 2 2020 | 0,23 % | 0,00 % |
| Kvartal 3 2020 | 0,35 % | 0,00 % |
| Kvartal 4 2020 | 0,48 % | 0,00 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.