Räntebesked december 2018
Första räntehöjningen på över sju år
Reporäntan höjdes med 0,25 procentenheter till −0,25 procent från januari 2019, sedan inflationen etablerats nära målet på 2 procent.
Beskedet lämnades torsdag 20 december 2018. Inlåningsränta −1,00 %, utlåningsränta 0,50 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Beslutet och motiveringen
Från den 9 januari 2019 gällde en reporänta på −0,25 procent, en höjning med 0,25 procentenheter. Beslutet fattades vid Riksbankens penningpolitiska möte i december 2018 och var den första höjningen sedan 2011. Därmed lämnade Sverige den rekordlåga nivån på −0,5 procent som hade gällt sedan februari 2016. Inlåningsräntan höjdes till −1,0 procent och utlåningsräntan till 0,5 procent.
Riksbanken motiverade höjningen med att inflationen och inflationsförväntningarna hade etablerats nära 2 procent, och att behovet av en mycket expansiv penningpolitik därför hade minskat något. Riksbanken betonade samtidigt att räntan fortfarande var negativ och att penningpolitiken alltså förblev expansiv även efter höjningen.
Bakgrund: läget i ekonomin
KPIF hade legat på eller över målet under större delen av 2018: 2,5 procent i september, 2,4 procent i oktober och 2,1 procent i november. Rensat för energipriser var inflationen lägre, 1,4 procent i november, och det var ett av skälen till att beslutet inte var självklart.
Konjunkturen visade dessutom tecken på avmattning. BNP-tillväxten föll till 1,5 procent i årstakt under tredje kvartalet 2018 och arbetslösheten steg något till 6,5 procent. I omvärlden var börserna oroliga under slutet av året, och den svenska tioåriga statsobligationsräntan hade sjunkit till 0,40 procent.
Signalen om nästa steg
Höjningen åtföljdes av ett försiktigt budskap. Riksbanken angav att nästa höjning sannolikt skulle dröja till andra halvåret 2019, vilket var en långsammare takt än vad som tidigare hade signalerats. Räntan skulle höjas gradvis och bara om inflationsutsikterna tillät det.
Vad beslutet betydde för hushållen
- Bolån: en höjning med 0,25 procentenheter motsvarar omkring 2 500 kronor per år och lånad miljon före ränteavdrag, om banken höjer den rörliga räntan lika mycket.
- Bundna räntor: en femårig bostadsobligation gav 0,80 procent, och de längre bolåneräntorna påverkades mindre än de rörliga.
- Sparande: eftersom reporäntan fortfarande var negativ låg kontoräntorna i de flesta fall kvar på noll.
Vad hände sedan
Det blev ingen snabb fortsättning. Reporäntan låg kvar på −0,25 procent vid beskedet i februari 2019 samt under våren och sommaren. Under våren sköts nästa höjning fram, och den kom först i december 2019, med verkan från januari 2020.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,50 % → −0,25 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,00 % |
| Utlåningsränta | 0,50 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,55 % |
| Statsobligation 10 år | 0,47 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,66 % |
| KPIF (november 2018) | 2,1 % |
| KPIF exkl. energi | 1,4 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 3 2018 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2018 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2019 | −0,27 % | −0,25 % |
| Kvartal 2 2019 | −0,24 % | −0,25 % |
| Kvartal 3 2019 | −0,14 % | −0,25 % |
| Kvartal 4 2019 | −0,02 % | −0,25 % |
| Kvartal 1 2020 | 0,10 % | 0,00 % |
| Kvartal 2 2020 | 0,23 % | 0,00 % |
| Kvartal 3 2020 | 0,35 % | 0,00 % |
Vad beskedet betydde för ett bolån
Med rörlig ränta som följer styrräntan fullt ut:
| Lånebelopp | Per månad före avdrag | Efter ränteavdrag |
|---|---|---|
| 1 000 000 kr | +208 kr | +146 kr |
| 2 000 000 kr | +417 kr | +292 kr |
| 3 000 000 kr | +625 kr | +438 kr |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.