Räntebesked juli 2019
Riksbanken håller fast vid planen trots oro i omvärlden
Reporäntan lämnades på −0,25 procent. Inflationen låg nära målet men ökad osäkerhet i omvärlden manade till försiktighet.
Beskedet lämnades onsdag 3 juli 2019. Inlåningsränta −1,00 %, utlåningsränta 0,50 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Bakgrund: läget i ekonomin
Sommaren 2019 gick bilden av svensk ekonomi isär. Inflationen var nära målet, med en KPIF på 1,8 procent i mars, 2,0 procent i april och 2,1 procent i maj. Rensat för energi var den 1,7 procent i maj, högre än under hela 2018. Samtidigt försvagades arbetsmarknaden. Arbetslösheten steg till 6,9 procent under första kvartalet, medan BNP växte med 2,0 procent i årstakt.
Den stora förändringen fanns i omvärlden. Handelskonflikten mellan USA och Kina hade trappats upp, industrikonjunkturen i Europa var svag och både den amerikanska och den europeiska centralbanken hade öppnat för räntesänkningar. De globala långräntorna föll kraftigt, och den svenska tioåriga statsobligationsräntan låg på 0,01 procent, i praktiken noll.
Beslutet och motiveringen
Den 3 juli 2019 beslutade Riksbanken att behålla reporäntan på −0,25 procent, med verkan från den 10 juli. Riksbanken konstaterade att svensk ekonomi hade utvecklats ungefär som väntat och att inflationen låg nära målet. Därför lämnades planen för räntan oförändrad. Samtidigt lyfte direktionen fram att riskerna i omvärlden hade ökat och att penningpolitiken kunde behöva anpassas om utsikterna förändrades.
Riksbankens räntebana
Prognosen visade fortsatt att nästa höjning väntades mot slutet av året eller i början av 2020. Banan låg på −0,19 procent under fjärde kvartalet 2019 och −0,05 procent under första kvartalet 2020. Därefter var lutningen flack, med en ränta på 0,42 procent i mitten av 2021. KPIF väntades vara 1,8 procent i slutet av 2019 och 1,7 procent i slutet av 2020.
Marknaden var skeptisk. När centralbanker världen över förberedde sänkningar var det få som trodde att Riksbanken skulle röra sig åt motsatt håll.
Vad beslutet betydde för hushållen
Fallet i långräntorna gav ovanligt låga finansieringskostnader för bundna bolån. En femårig bostadsobligation gav 0,20 procent, mindre än hälften av nivån i slutet av april. Skillnaden mellan rörlig och bunden bolåneränta krympte, vilket gjorde det billigt att binda. Kronan var fortsatt svag under sommaren, till nackdel för den som semestrade utomlands.
Vad hände sedan
Räntan låg kvar på −0,25 procent i september och oktober 2019. I december beslutade Riksbanken, trots en svagare konjunktur, att höja reporäntan till noll med verkan från januari 2020.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,25 % → −0,25 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,00 % |
| Utlåningsränta | 0,50 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,40 % |
| Statsobligation 10 år | 0,01 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,20 % |
| KPIF (maj 2019) | 2,1 % |
| KPIF exkl. energi | 1,7 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 2 2019 | −0,25 % | −0,25 % |
| Kvartal 3 2019 | −0,25 % | −0,25 % |
| Kvartal 4 2019 | −0,19 % | −0,25 % |
| Kvartal 1 2020 | −0,05 % | 0,00 % |
| Kvartal 2 2020 | 0,04 % | 0,00 % |
| Kvartal 3 2020 | 0,14 % | 0,00 % |
| Kvartal 4 2020 | 0,23 % | 0,00 % |
| Kvartal 1 2021 | 0,33 % | 0,00 % |
| Kvartal 2 2021 | 0,42 % | 0,00 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.