Räntebesked februari 2021

Bakgrund: läget i ekonomin

När Riksbankens direktion möttes i februari 2021 var Sverige mitt i pandemins andra våg. Vaccinationerna hade precis börjat, men restriktionerna låg kvar och stora delar av tjänstesektorn gick på sparlåga. BNP hade fallit med 7,5 procent i årstakt under andra kvartalet 2020 och låg fortfarande 1,7 procent under föregående års nivå tredje kvartalet. Arbetslösheten hade stigit till 9,3 procent.

Inflationen var svårtolkad. KPIF, det mått som Riksbankens mål på 2 procent gäller, hade legat på 0,2 procent i november och 0,5 procent i december, men hoppade upp till 1,7 procent i januari. En del av uppgången hängde ihop med energipriser och med att pandemin hade ändrat hushållens konsumtionsmönster, vilket gjorde mätningarna ovanligt osäkra.

Beslutet och motiveringen

Styrräntan lämnades oförändrad på 0 procent, den nivå den legat på sedan slutet av 2019. I stället för räntan var det köpen av värdepapper som stod för stimulansen. Riksbanken fortsatte att köpa bland annat stats- och bostadsobligationer inom en ram på 700 miljarder kronor som gällde till utgången av 2021. Syftet var att hålla nere räntorna i hela ekonomin och se till att företag och hushåll kunde låna.

Riksbankens räntebana

Prognosen för styrräntan var en rak linje: 0 procent under hela prognosperioden, fram till första kvartalet 2023. Inflationen väntades stiga långsamt, till 1,2 procent i december 2021, 1,6 procent ett år senare och 1,9 procent i slutet av 2023. Riksbanken räknade alltså med att det skulle ta närmare tre år att komma nära målet.

Vad beslutet betydde för hushållen

För bolånetagare innebar beskedet fortsatt mycket låga räntor. Marknadsräntorna visar hur läget såg ut: en femårig bostadsobligation gav bara 0,22 procent och den tioåriga statsobligationen 0,17 procent. Det höll nere bankernas upplåningskostnader och därmed både rörliga och bundna bolåneräntor. Sparare fick i gengäld i stort sett ingen ränta alls på vanliga sparkonton.

Vad hände sedan

Nollräntan låg kvar vid beskeden i april, juli och september 2021. Under samma period började inflationen stiga snabbare än Riksbanken hade räknat med, något som till en början förklarades med tillfälliga effekter av pandemin och högre energipriser.