Räntebesked september 2021
Riksbanken avvaktade trots stigande energipriser
Styrräntan lämnades på 0 procent. Högre energipriser lyfte inflationen, men Riksbanken väntade sig att den skulle sjunka tillbaka.
Beskedet lämnades tisdag 21 september 2021. Inlåningsränta −0,10 %, utlåningsränta 0,10 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Bakgrund: läget i ekonomin
Hösten 2021 hade svensk ekonomi återhämtat mycket av pandemifallet. BNP var andra kvartalet 10,7 procent högre än ett år tidigare, en siffra som främst speglar hur djupt raset var våren 2020. Arbetslösheten var fortfarande hög, 9,2 procent.
KPIF-inflationen steg till 2,4 procent i augusti, från 1,7 procent i juli. Bakom uppgången låg framför allt snabbt stigande elpriser. Exklusive energi var inflationen 1,4 procent. Samtidigt rapporterade företag världen över om fraktproblem och brist på komponenter, något som pressade upp priserna på många varor.
Beslutet och motiveringen
Direktionen höll fast vid 0 procent. Bedömningen var att energipriserna skulle fortsätta att driva upp inflationen under hösten men att effekten skulle avta under 2022. Eftersom det underliggande pristrycket ännu var måttligt såg Riksbanken ingen anledning att strama åt. Värdepappersköpen fullföljdes som planerat.
Riksbankens räntebana
Räntebanan låg kvar på 0 procent hela vägen till tredje kvartalet 2023. Det som ändrades var inflationsprognosen på kort sikt:
- december 2021: 2,7 procent, tydligt över målet
- december 2022: 1,9 procent
- december 2023: 1,9 procent
Prognosen beskrev en puckel: inflationen skulle toppa kring årsskiftet och sedan sjunka tillbaka under 2 procent.
Vad beslutet betydde för hushållen
Det som hushållen märkte mest hösten 2021 var inte räntan utan elräkningen. Bolåneräntorna låg stilla på låga nivåer. Tioåriga statsobligationer gav 0,24 procent och femåriga bostadsobligationer 0,42 procent, så även bundna räntor var billiga. Sparräntorna var fortsatt nära noll, samtidigt som stigande priser började gröpa ur köpkraften i sparade pengar. Med en inflation på 2,4 procent och nollränta på kontot minskade det reala värdet av en buffert märkbart för första gången på flera år.
Vad hände sedan
Styrräntan förblev 0 procent i november 2021 och februari 2022. Därefter vände det snabbt. I april 2022 höjdes räntan till 0,25 procent, långt tidigare än vad räntebanan från september 2021 hade pekat på.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | 0,00 % → 0,00 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −0,10 % |
| Utlåningsränta | 0,10 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,17 % |
| Statsobligation 10 år | 0,24 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,42 % |
| KPIF (augusti 2021) | 2,4 % |
| KPIF exkl. energi | 1,4 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 2 2021 | 0,00 % | 0,00 % |
| Kvartal 3 2021 | 0,00 % | 0,00 % |
| Kvartal 4 2021 | 0,00 % | 0,00 % |
| Kvartal 1 2022 | 0,00 % | 0,00 % |
| Kvartal 2 2022 | 0,00 % | 0,25 % |
| Kvartal 3 2022 | 0,00 % | 1,75 % |
| Kvartal 4 2022 | 0,00 % | 2,50 % |
| Kvartal 1 2023 | 0,00 % | 3,00 % |
| Kvartal 2 2023 | 0,00 % | 3,50 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.