Räntebesked december 2017
Obligationsköpen avslutas men minusräntan består
Reporäntan låg kvar på −0,5 procent. Riksbanken avslutade nettoköpen av obligationer men ville behålla stödet till inflationen.
Beskedet lämnades onsdag 20 december 2017. Inlåningsränta −1,25 %, utlåningsränta 0,25 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Beslutet och motiveringen
Vid årets sista penningpolitiska möte, i december 2017, lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på −0,5 procent. Den oförändrade räntan gällde från den 3 januari 2018. Det mest uppmärksammade i beskedet gällde i stället obligationsköpen. Sedan 2015 hade Riksbanken köpt statsobligationer för att pressa ned marknadsräntorna, och nu beslutades att nettoköpen skulle upphöra vid årsskiftet som planerat.
Innehavet skulle däremot inte minska. Riksbanken beslutade att fortsätta återinvestera förfall och kupongbetalningar, och att tidigarelägga en del av dessa återinvesteringar till 2018. I praktiken fortsatte Riksbanken alltså att köpa obligationer även efter årsskiftet, men utan att utöka programmet. Motiveringen var att penningpolitiken behövde förbli expansiv för att inflationen skulle ligga kvar nära målet.
Bakgrund: läget i ekonomin
Inflationen hade fallit tillbaka från sommarens toppnivåer men låg nära målet. KPIF var 2,3 procent i september, 1,8 procent i oktober och 2,0 procent i november 2017. Rensat för energi var den 1,8 procent i november. Ett år tidigare hade KPIF varit 1,6 procent.
Konjunkturen var stark, med en arbetslöshet på 6,8 procent och en BNP-tillväxt på 2,0 procent i årstakt under tredje kvartalet. Det stora orosmolnet var bostadsmarknaden, där priserna hade fallit under hösten. Riksbanken bedömde att nedgången inte hotade konjunkturen men följde utvecklingen noga.
Signalen om räntan
Riksbanken höll fast vid sin tidigare bedömning att reporäntan skulle börja höjas i långsam takt från mitten av 2018. Budskapet var att stödet från penningpolitiken skulle trappas ned mycket gradvis: först avslutas nettoköpen, sedan höjs räntan, och först långt senare börjar innehavet av obligationer krympa.
Vad beslutet betydde för hushållen
- Bolån: de rörliga räntorna påverkades inte. En femårig bostadsobligation gav 0,44 procent, vilket höll nere även de bundna räntorna.
- Bostadsmarknaden: låga räntor fungerade som en stötdämpare när priserna föll. I mars 2018 skärptes dessutom amorteringskravet för hushåll med stora lån i förhållande till inkomsten.
- Sparande: kontoräntan låg kvar på noll, och tre månader långa statsskuldväxlar gav −0,77 procent.
Vad hände sedan
Någon höjning vid mitten av 2018 blev det inte. Reporäntan låg kvar på −0,5 procent i februari, april och juli 2018, och under våren flyttades den första höjningen till slutet av året.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,50 % → −0,50 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,25 % |
| Utlåningsränta | 0,25 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,77 % |
| Statsobligation 10 år | 0,78 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,43 % |
| KPIF (november 2017) | 2,0 % |
| KPIF exkl. energi | 1,8 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 3 2017 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2017 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2018 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2018 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2018 | −0,40 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2018 | −0,27 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2019 | −0,15 % | −0,25 % |
| Kvartal 2 2019 | −0,02 % | −0,25 % |
| Kvartal 3 2019 | 0,11 % | −0,25 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.