Räntebesked juli 2017
Riksbanken stänger dörren för ytterligare räntesänkningar
Reporäntan lämnades på −0,5 procent. Med inflationen nära målet bedömde Riksbanken att fler sänkningar inte längre var sannolika.
Beskedet lämnades tisdag 4 juli 2017. Inlåningsränta −1,25 %, utlåningsränta 0,25 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Bakgrund: inflationen nära målet
Försommaren 2017 hade inflationen till slut närmat sig 2 procent på ett mer övertygande sätt. KPIF var 2,0 procent i april och 1,9 procent i maj, att jämföra med 1,1 procent i maj året innan. Även det underliggande pristrycket hade stigit: KPIF exklusive energi ökade till 1,6 procent i maj, från 1,0 procent i mars.
Konjunkturen stärktes också. BNP växte med 2,8 procent i årstakt under första kvartalet 2017 och arbetslösheten sjönk till 6,8 procent. I omvärlden hade den politiska oron i Europa minskat och tillväxten i euroområdet tog fart.
Beslutet och motiveringen
Den 4 juli 2017 beslutade Riksbanken att behålla reporäntan på −0,5 procent, med verkan redan dagen därpå. Den viktiga nyheten låg i formuleringarna. Under lång tid hade Riksbanken sagt att det var mer sannolikt att räntan sänktes än att den höjdes på kort sikt. Nu togs den skrivningen bort. Riksbanken bedömde att riskerna för bakslag i inflationen hade minskat, men ville ändå gå långsamt fram. Köpen av statsobligationer fortsatte under resten av året enligt tidigare beslut.
Riksbankens räntebana
Förändringen syntes i prognosen. I april låg räntebanan som lägst på −0,53 procent. I juli var den helt plan på −0,5 procent fram till mitten av 2018. Därefter väntades långsamma höjningar: −0,4 procent tredje kvartalet 2018, −0,27 procent i slutet av 2018 och en ränta över noll under tredje kvartalet 2019. Tidpunkten för den första höjningen, mitten av 2018, låg alltså fast. KPIF väntades vara 1,6 procent i slutet av 2017 och 1,9 procent i slutet av 2018.
Vad beslutet betydde för hushållen
I plånboken märktes ingen skillnad direkt. Rörliga bolåneräntor låg kvar på låga nivåer och en femårig bostadsobligation gav 0,49 procent. Men beskedet var en första signal om att räntebotten var nådd. För bolånetagare blev det ett skäl att fundera över hur hushållsekonomin skulle klara högre räntor längre fram. Sparare fick däremot räkna med fortsatt nollränta under minst ett år.
Vad hände sedan
Under hösten 2017 steg inflationen över målet, men reporäntan lämnades oförändrad i september, oktober och december. Riksbanken höll fast vid att en höjning låg ungefär ett år bort.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,50 % → −0,50 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,25 % |
| Utlåningsränta | 0,25 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,75 % |
| Statsobligation 10 år | 0,61 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,49 % |
| KPIF (maj 2017) | 1,9 % |
| KPIF exkl. energi | 1,6 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 2 2017 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2017 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2017 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2018 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2018 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2018 | −0,40 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2018 | −0,27 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2019 | −0,15 % | −0,25 % |
| Kvartal 2 2019 | −0,02 % | −0,25 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.