Räntebesked oktober 2017
Stark konjunktur men Riksbanken väntar till 2018
Riksbanken behöll reporäntan på −0,5 procent. Inflationen låg över målet, men uppgången behövde enligt banken fortsatt stöd.
Beskedet lämnades torsdag 26 oktober 2017. Inlåningsränta −1,25 %, utlåningsränta 0,25 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Beslutet i korthet
Den 26 oktober 2017 beslutade Riksbanken att lämna reporäntan på −0,5 procent. Beslutet gällde från den 1 november. Prognosen för räntan ändrades inte, och frågan om vad som skulle hända med obligationsköpen efter årsskiftet sköts till mötet i december.
Bakgrund: läget i ekonomin
Inflationen låg över målet för tredje månaden i rad. KPIF var 2,4 procent i juli och 2,3 procent i både augusti och september 2017, ungefär en procentenhet högre än ett år tidigare då den låg på 1,2 procent. Rensat för energipriser var inflationen 1,9 procent i september.
Arbetslösheten låg på 6,8 procent och BNP växte med 1,9 procent i årstakt under andra kvartalet. Samtidigt började bostadsmarknaden visa svaghetstecken. Efter flera år av snabba prisuppgångar föll bostadspriserna under hösten 2017, framför allt i Stockholm, där utbudet av nyproducerade lägenheter var stort.
Motiveringen
Med inflation över 2 procent och högkonjunktur hade en höjning kunnat ligga nära till hands, och den frågan ställdes också i den ekonomiska debatten. Direktionen resonerade annorlunda. Inflationen hade varit låg under lång tid och förtroendet för målet hade nyligen återställts. Delar av uppgången bedömdes vara tillfälliga, och kronans utveckling var en osäkerhetsfaktor. Europeiska centralbanken höll kvar sin minusränta och fortsatte sina tillgångsköp, och en svensk höjning i det läget riskerade att stärka kronan för snabbt.
Riksbankens räntebana
Banan låg kvar på −0,5 procent fram till mitten av 2018. Därefter väntades höjningar i långsam takt: −0,27 procent i slutet av 2018, strax över noll under tredje kvartalet 2019 och 0,24 procent i slutet av 2019. Det motsvarar ungefär två höjningar om 0,25 procentenheter per år. KPIF väntades vara 1,7 procent i slutet av 2017 och därefter ligga nära 2 procent fram till 2020.
Vad beslutet betydde för hushållen
För bolånetagare var kombinationen ovanlig: fallande bostadspriser men oförändrat låga räntor. En femårig bostadsobligation gav 0,51 procent och rörliga räntor låg kvar nära sina bottennivåer. De låga räntorna dämpade effekten av prisfallet för dem som redan ägde sin bostad. Sparkonton gav fortsatt ingen ränta medan priserna steg med drygt 2 procent per år.
Vad hände sedan
I december 2017 beslutade Riksbanken att avsluta nettoköpen av statsobligationer men behöll räntan. Den låg kvar på −0,5 procent även i februari och april 2018, och höjningen sköts då fram till slutet av året.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,50 % → −0,50 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,25 % |
| Utlåningsränta | 0,25 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,68 % |
| Statsobligation 10 år | 0,85 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,51 % |
| KPIF (september 2017) | 2,3 % |
| KPIF exkl. energi | 1,9 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 3 2017 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2017 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2018 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2018 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2018 | −0,40 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2018 | −0,27 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2019 | −0,15 % | −0,25 % |
| Kvartal 2 2019 | −0,02 % | −0,25 % |
| Kvartal 3 2019 | 0,11 % | −0,25 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.