Räntebesked februari 2017
Fortsatt minusränta trots att inflationen närmar sig målet
Riksbanken behöll reporäntan på −0,5 procent. Inflationen hade stigit, men uppgången drevs av energipriser och bedömdes osäker.
Beskedet lämnades onsdag 15 februari 2017. Inlåningsränta −1,25 %, utlåningsränta 0,25 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Bakgrund: läget i ekonomin
Vid årsskiftet 2016–2017 var inflationen närmare målet än på mycket länge. KPIF steg till 1,9 procent i december 2016 och låg på 1,6 procent i januari 2017. Men bakom siffrorna fanns en svagare trend. Mycket av uppgången kom från högre energipriser, och rensat för energi var KPIF bara 1,2 procent i januari. Jämfört med januari året innan, då KPIF också var 1,6 procent, hade inflationen i praktiken inte rört sig.
Realekonomin gav färre skäl till oro. Arbetslösheten låg kring 7 procent och BNP växte med 1,9 procent i årstakt under tredje kvartalet 2016.
Beslutet och motiveringen
Den 15 februari 2017 beslutade Riksbanken att lämna reporäntan på −0,5 procent, med verkan från den 22 februari. Köpen av statsobligationer fortsatte enligt beslutet från december.
Riksbanken betonade att det hade tagit lång tid att få upp inflationen och att förtroendet för inflationsmålet behövde vårdas. Den politiska osäkerheten i omvärlden var stor, och det fanns en oro för att kronan skulle stärkas snabbare än väntat. En starkare krona gör importerade varor billigare och håller tillbaka inflationen. Direktionen bedömde därför att det fortfarande var mer sannolikt att räntan skulle sänkas än höjas den närmaste tiden.
Riksbankens räntebana
Prognosen visade en ränta som låg på −0,56 procent under andra halvåret 2017, alltså något under den faktiska nivån. De första höjningarna väntades i början av 2018, och räntan skulle nå ungefär noll under första kvartalet 2019. KPIF bedömdes vara 1,7 procent i slutet av 2017 och 2,0 procent i slutet av 2018.
Vad beslutet betydde för hushållen
- Bolånetagare kunde räkna med låga rörliga räntor i minst ett år till. Bundna räntor hade däremot börjat röra sig uppåt: en femårig bostadsobligation gav 0,75 procent, mot 0,52 procent i december.
- Sparare fick fortsatt ingen ränta på vanliga konton, samtidigt som stigande priser urholkade pengarnas värde.
- Bostadsmarknaden fick fortsatt draghjälp av de låga räntorna, och hushållens skulder växte snabbare än inkomsterna.
Vad hände sedan
Reporäntan lämnades oförändrad även i april, juli och september 2017. Under våren förlängdes obligationsköpen på nytt, och i juli tog Riksbanken bort signalen om att räntan kunde sänkas ytterligare.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,50 % → −0,50 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,25 % |
| Utlåningsränta | 0,25 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,68 % |
| Statsobligation 10 år | 0,74 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,75 % |
| KPIF (januari 2017) | 1,6 % |
| KPIF exkl. energi | 1,2 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 4 2016 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2017 | −0,50 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2017 | −0,54 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2017 | −0,56 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2017 | −0,56 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2018 | −0,53 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2018 | −0,40 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2018 | −0,27 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2018 | −0,15 % | −0,50 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.