Räntebesked december 2010

Bakgrund: läget i ekonomin

I slutet av 2010 växte svensk ekonomi i en takt som få hade trott var möjlig ett år tidigare. BNP ökade med nära 7 procent i årstakt under tredje kvartalet, efter drygt 5 procent kvartalet innan. En del av förklaringen var att jämförelsen gjordes mot det mycket svaga 2009, men uppgången var bred: export, investeringar och konsumtion ökade samtidigt.

Arbetslösheten sjönk till omkring 8,6 procent, från drygt 9 procent i början av året. Inflationen var stabil. KPIF låg på 1,9 procent i november och hade rört sig mellan 1,4 och 1,9 procent under hösten. Rensat för energi var den 1,5 procent.

Beslutet och motiveringen

Riksbanken höjde styrräntan från 1 till 1,25 procent, den fjärde höjningen sedan sommaren. Inlåningsräntan blev 0,5 procent och utlåningsräntan 2 procent.

Majoriteten i direktionen motiverade beslutet med den snabba tillväxten och med att resursutnyttjandet steg. För att inflationen skulle hållas nära 2 procent även längre fram behövde räntan fortsätta uppåt. Banken hänvisade också till riskerna med hushållens höga skulder. Liksom tidigare under hösten fanns en minoritet som ville gå långsammare fram, med hänvisning till arbetslösheten och det dämpade pristrycket.

Vad beslutet betydde för hushållen

På ett halvår hade styrräntan stigit med en procentenhet. För ett hushåll med två miljoner kronor i rörliga bolån innebar det omkring 20 000 kronor mer i ränta per år före ränteavdrag, eller knappt 1 700 kronor i månaden.

• Tremånaders statsskuldväxlar handlades kring 1,3 procent.
• Femåriga bostadsobligationer hade stigit till drygt 3,7 procent, en procentenhet över bottennivån i september.
• Den tioåriga statsobligationsräntan låg kring 3,3 procent.

Den som hade bundit sitt lån under sensommaren hade prickat in ett bra tillfälle. Kronan var stark, vilket dämpade priserna på importerade varor.

Vad hände sedan

Höjningarna fortsatte under 2011: till 1,5 procent i februari, 1,75 procent i april och 2 procent vid sommarens besked. Där tog det stopp. När den europeiska skuldkrisen förvärrades under hösten 2011 började Riksbanken åter sänka räntan.