Räntebesked februari 2010

Beslutet och motiveringen

I februari 2010 lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 0,25 procent. Inlåningsräntan var minus 0,25 procent och utlåningsräntan 0,75 procent, samma nivåer som sedan sommaren 2009.

Nyheten låg i vad banken sade om framtiden. Under hela hösten hade beskedet varit att räntan skulle ligga still till hösten 2010. Nu öppnade Riksbanken för att en första höjning kunde komma något tidigare, redan till sommaren. Skälet var att återhämtningen såg stabilare ut och att inflationen var högre än väntat.

Bakgrund: läget i ekonomin

KPIF-inflationen hade stigit från 2 procent i november till 2,4 procent i december och 2,3 procent i januari. Den låg alltså över 2 procent mitt i en lågkonjunktur. En del av förklaringen var höga elpriser under en ovanligt kall vinter. Rensat för energi var inflationen 1,7 procent.

Tillväxtsiffrorna var fortfarande negativa i årstakt. BNP låg under tredje kvartalet 2009 4,5 procent lägre än ett år tidigare. Arbetslösheten var omkring 8,8 procent. Men riktningen var uppåt, och sysselsättningen hade slutat falla tidigare än prognoserna hade pekat på.

I omvärlden var bilden blandad. Asien växte snabbt, medan oron för statsfinanserna i Grekland och andra euroländer hade börjat tillta.

Vad beslutet betydde för hushållen

I vardagen förändrades inget. Rörliga bolån var fortsatt mycket billiga, med tremånaders statsskuldväxlar kring 0,2 procent. Femåriga bostadsobligationer handlades kring 3,5 procent.

Det som ändrades var planeringshorisonten. Hushåll som hade vant sig vid extremt låga räntor fick en tydlig påminnelse om att läget var tillfälligt. Den som hade lånat med små marginaler hade anledning att räkna på vad en normalare ränta skulle innebära:

• Varje procentenhet högre ränta kostar 10 000 kronor per år och lånad miljon, före ränteavdrag.
• En ränta som stiger i små steg under ett par år kan flerdubbla månadskostnaden från krisårens nivå.

Vad hände sedan

I april låg räntan kvar på 0,25 procent. Vid sommarens besked höjdes den till 0,5 procent och i september till 0,75 procent. Perioden med krisränta varade därmed i ungefär ett år.