Räntebesked april 2010

Därför väntade Riksbanken lite till

I april 2010 lät Riksbanken styrräntan ligga kvar på 0,25 procent för femte beskedet i rad. Inlåningsräntan var minus 0,25 procent och utlåningsräntan 0,75 procent. Riksbanken stod fast vid att räntan skulle börja höjas under sommaren eller tidig höst.

Att vänta ännu en gång var en avvägning. Återhämtningen hade fått fäste, men den startade från en mycket låg nivå, och i omvärlden fanns nya orosmoln. Under våren växte oron för Greklands statsfinanser till en kris för hela eurosamarbetet.

Bakgrund: läget i ekonomin

• Tillväxten: BNP låg under fjärde kvartalet 2009 bara 0,3 procent lägre än ett år tidigare. Kvartalet innan hade fallet varit 4,5 procent. Ekonomin växte alltså igen.
• Arbetsmarknaden: arbetslösheten var nära 9 procent, men sysselsättningen hade börjat öka.
• Inflationen: KPIF låg på 2,2 procent i mars. Rensat för energi var den 1,6 procent och på väg ned.

Det underliggande pristrycket var alltså svagt, och med så många utan arbete väntades löneökningarna bli måttliga. Årets avtalsrörelse gav också låga avtal. Det talade för att räntan kunde höjas i lugn takt.

Mot det stod hushållens skulder. Bolånen växte snabbt och bostadspriserna hade stigit till nya rekordnivåer. Flera ledamöter i direktionen såg detta som ett skäl att inte dröja med att normalisera räntan.

Vad beslutet betydde för hushållen

Marknaden hade börjat ta höjd för högre räntor. Tremånaders statsskuldväxlar handlades kring 0,3 procent, något över styrräntan. Femåriga bostadsobligationer låg kring 3,4 procent.

För den som funderade på att binda sitt bolån var våren 2010 ett vägskäl. De bundna räntorna var låga i ett historiskt perspektiv, men mycket högre än de rörliga. Valet stod mellan att betala för trygghet eller att fortsätta med rörlig ränta och acceptera att den skulle stiga.

Vad hände sedan

Vid nästa besked, i början av sommaren, höjdes räntan till 0,5 procent. Sedan gick det undan: 0,75 procent i september och 1 procent i oktober.