Räntebesked juni 2010
Första höjningen efter finanskrisen – räntan lämnar botten
Styrräntan höjdes med 0,25 procentenheter till 0,5 procent. Svensk ekonomi återhämtade sig snabbare än väntat efter krisen.
Beskedet lämnades i juni 2010. Inlåningsränta −0,25 %, utlåningsränta 1,25 %.
Beslutet och motiveringen
Efter ett år på 0,25 procent höjde Riksbanken vid sommarens räntebesked 2010 styrräntan till 0,5 procent. Det var den första höjningen sedan september 2008 och början på en normalisering efter finanskrisen. Utlåningsräntan höjdes till 1,25 procent medan inlåningsräntan låg kvar på minus 0,25 procent.
Riksbanken pekade på att svensk ekonomi växte starkt och att arbetsmarknaden hade förbättrats snabbare än väntat. Den extremt låga räntan var en krisåtgärd, och när krisen klingade av borde räntan gradvis föras mot mer normala nivåer. Banken nämnde också hushållens ökande skuldsättning som ett skäl.
Beslutet var inte enigt. Vice riksbankscheferna Lars E.O. Svensson och Karolina Ekholm reserverade sig och ville behålla räntan på 0,25 procent. De ansåg att arbetslösheten var för hög och inflationstrycket för svagt för att motivera en höjning. Samma skiljelinje återkom vid besked efter besked under de följande åren.
Bakgrund: läget i ekonomin
BNP växte med drygt 2 procent i årstakt under första kvartalet 2010, den första positiva siffran sedan 2008. Arbetslösheten låg kring 9 procent, men sysselsättningen ökade. KPIF-inflationen var 2,1 procent i maj, och 1,8 procent rensat för energi.
Omvärlden var mer bekymmersam. Den europeiska skuldkrisen hade under våren lett till stora stödpaket, och långa räntor föll när placerare sökte säkra tillgångar. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan sjönk till under 2,7 procent, från 3,2 procent i april.
Vad beslutet betydde för hushållen
Höjningen var liten: 2 500 kronor per år och lånad miljon före ränteavdrag. Dess betydelse låg i riktningen. Hushåll med rörliga bolån visste nu att räntekostnaderna skulle stiga under en längre period.
Samtidigt hade de bundna räntorna fallit. Femåriga bostadsobligationer handlades kring 3,1 procent, lägre än under hela 2009. Den som ville binda fick alltså ett bättre tillfälle just när den rörliga räntan började stiga.
Vad hände sedan
Riksbanken höjde vid vartenda besked under resten av året: till 0,75 procent i september, 1 procent i oktober och 1,25 procent i december.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | 0,25 % → 0,50 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −0,25 % |
| Utlåningsränta | 1,25 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | 0,30 % |
| Statsobligation 10 år | 2,68 % |
| Bostadsobligation 5 år | 3,08 % |
| KPIF (maj 2010) | 2,1 % |
| KPIF exkl. energi | 1,8 % |
Vad beskedet betydde för ett bolån
Med rörlig ränta som följer styrräntan fullt ut:
| Lånebelopp | Per månad före avdrag | Efter ränteavdrag |
|---|---|---|
| 1 000 000 kr | +208 kr | +146 kr |
| 2 000 000 kr | +417 kr | +292 kr |
| 3 000 000 kr | +625 kr | +438 kr |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.