Räntebesked september 2014

Beslutet och motiveringen

I september 2014 lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 0,25 procent. Två månader tidigare hade räntan sänkts med 0,5 procentenheter, och direktionen ville nu se hur den sänkningen påverkade ekonomin och inflationen.

Riksbanken bedömde att penningpolitiken redan var mycket expansiv. En så låg styrränta, i kombination med en svagare krona, väntades efter hand ge högre inflation. Samtidigt underströk banken att räntan skulle förbli låg under lång tid och att höjningar inte var aktuella förrän inflationen tydligt hade tagit fart.

Bakgrund: läget i ekonomin

Inflationen hade stigit något från vårens bottennivåer, men inte mer än så. KPIF var 0,4 procent i maj, 0,8 procent i juni och 0,6 procent i juli. Utan energipriser låg ökningstakten på 0,8 procent.

Den svenska ekonomin växte i hygglig takt. BNP under andra kvartalet var 2,6 procent högre än ett år tidigare, och arbetslösheten hade sjunkit marginellt till 8,1 procent. Det var framför allt hushållens konsumtion och bostadsbyggandet som drev tillväxten, medan exporten hölls tillbaka av en svag utveckling i euroområdet.

Just omvärlden var det stora orosmomentet. Inflationen i euroområdet var mycket låg, och den europeiska centralbanken sänkte sina räntor ytterligare under hösten. Det satte press på Riksbanken, eftersom en lägre ränta i euroområdet tenderar att stärka kronan och därmed pressa svensk inflation.

Vad beslutet betydde för hushållen

Marknadsräntorna fortsatte nedåt trots att styrräntan låg still. Tremånaders statsskuldväxlar handlades kring 0,2 procent och femåriga bostadsobligationer kring 1,1 procent, cirka 0,4 procentenheter lägre än i juli. Bundna bolåneräntor sjönk därför under sensommaren.

Med så låga räntor fortsatte hushållens bolån och bostadspriserna att öka. Debatten om amorteringskrav tog fart under hösten, och Finansinspektionen presenterade senare under året ett förslag om sådana krav.

Vad hände sedan

Väntan blev kort. Inflationen föll tillbaka under hösten, och i oktober 2014 sänkte Riksbanken styrräntan till noll. Den låg kvar där i december, och i februari 2015 infördes för första gången en negativ styrränta, −0,1 procent.