Räntebesked april 2014

Beslutet

I april 2014 lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 0,75 procent. Samtidigt blev det tydligare än tidigare att nästa ränteändring snarare skulle bli en sänkning än en höjning.

Bakgrund: tillväxt utan inflation

Svensk ekonomi befann sig i ett ovanligt läge. Tillväxten hade tagit fart ordentligt: BNP under fjärde kvartalet 2013 var 2,6 procent högre än ett år tidigare, mot 0,7 procent kvartalet före. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna drev på.

Inflationen gick åt andra hållet. KPIF var 0,8 procent i december och 0,4 procent i både januari och februari. Utan energipriser var den 0,8 procent. Arbetslösheten låg kvar på 8,1 procent.

Att priserna steg så långsamt trots bättre tillväxt hade flera förklaringar som diskuterades vid den här tiden: en stark krona, låg inflation i omvärlden och hård konkurrens som gjorde det svårt för företag att föra kostnadsökningar vidare till kunderna.

Motiveringen

Riksbanken valde att avvakta men räknade med att räntan skulle behöva vara låg under längre tid än enligt tidigare bedömningar. Majoriteten ansåg fortfarande att konjunkturuppgången med tiden skulle lyfta inflationen, och att hushållens skuldsättning motiverade försiktighet.

Avvägningen blev allt svårare att försvara. Inflationen hade då legat under 2 procent i flera år, och förväntningarna om framtida inflation hade börjat sjunka. Det är allvarligt för en centralbank, eftersom förväntningarna påverkar hur löner och priser sätts.

Vad beslutet betydde för hushållen

Marknaden hade redan börjat räkna med lägre räntor. Femåriga bostadsobligationer handlades strax under 2 procent, och bundna bolåneräntor sjönk under våren. För hushåll med rörlig ränta innebar beskedet oförändrade kostnader, men utsikten om sänkningar gjorde att många valde att stanna kvar med rörlig ränta.

Bostadspriserna fortsatte uppåt, och Finansinspektionen, som nu hade ansvaret för makrotillsynen, diskuterade skärpta krav på bolånemarknaden.

Vad hände sedan

Uppgifterna om att KPIF i mars hade fallit till noll ökade trycket på Riksbanken. I juli 2014 sänktes räntan med 0,5 procentenheter till 0,25 procent. Efter ett oförändrat besked i september sänktes den i oktober till noll.