Räntebesked september 2013

Bakgrund: ljusare signaler

Sensommaren 2013 fanns det för första gången på länge skäl till viss optimism. Euroområdet hade tagit sig ur sin långa recession, och förtroendet bland svenska företag och hushåll steg.

Inflationen hade också rört sig uppåt från vårens bottennivåer. KPIF var 0,7 procent i maj, 0,9 procent i juni och 1,2 procent i juli. Det var fortfarande långt från målet på 2 procent, men riktningen var den Riksbanken hade hoppats på.

Den faktiska tillväxten var ändå blygsam. BNP under andra kvartalet var ungefär en halv procent högre än ett år tidigare, och arbetslösheten låg på 8,1 procent. Långa marknadsräntor fortsatte att stiga i spåren av den amerikanska centralbankens signaler om minskade stödköp. Den svenska tioårsräntan nådde knappt 2,6 procent.

Beslutet och motiveringen

Riksbanken lämnade styrräntan på 1 procent i september 2013. Bedömningen var att den låga räntan gav tillräckligt stöd när konjunkturen var på väg att förbättras, och att inflationen skulle stiga efter hand.

Hushållens skulder var fortsatt ett bärande argument mot en sänkning. Under sensommaren hade regeringen meddelat att Finansinspektionen skulle få huvudansvaret för de verktyg som ska motverka finansiella obalanser, så kallad makrotillsyn. Det väckte frågan om Riksbanken i fortsättningen skulle behöva ta lika stor hänsyn till skulderna i räntebesluten. Karolina Ekholm förespråkade under den här tiden en lägre ränta.

Vad beslutet betydde för hushållen

Skillnaden mellan rörlig och bunden bolåneränta ökade. Rörliga räntor stod still, medan bundna räntor hade stigit under sommaren. Femåriga bostadsobligationer handlades kring 2,8 procent, nästan en procentenhet högre än i våras. Den som hade bundit räntan under vintern eller våren hade alltså valt en bra tidpunkt.

Bostadspriserna steg under 2013, särskilt på bostadsrätter i storstäderna, vilket höll debatten om bolånetak och amorteringar vid liv.

Vad hände sedan

Uppgången i inflationen blev kortvarig. Räntan lämnades oförändrad i oktober, men när KPIF åter sjönk under hösten sänkte Riksbanken räntan till 0,75 procent i december 2013. I februari 2014 låg den kvar där.