Räntebesked juli 2015
Sänkning till −0,35 procent mitt under Greklandskrisen
Styrräntan sänktes med 0,1 procentenheter till −0,35 procent. Osäkerhet i omvärlden och risk för starkare krona hotade inflationsuppgången.
Beskedet lämnades torsdag 2 juli 2015. Inlåningsränta −1,10 %, utlåningsränta 0,40 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Bakgrund: läget i ekonomin
När Riksbanken lämnade sitt besked den 2 juli 2015 stod Grekland på randen till statsbankrutt. Landets banker var stängda, och några dagar senare skulle grekerna folkomrösta om långivarnas villkor. Osäkerheten på finansmarknaderna var stor.
I Sverige gick ekonomin bra. BNP under första kvartalet var 2,9 procent högre än ett år tidigare, och arbetslösheten hade sjunkit till 7,8 procent. Inflationen mätt med KPIF var 0,9 procent i mars, 0,7 procent i april och 1,0 procent i maj. Utan energipriser var den 1,5 procent, en tydlig uppgång jämfört med året innan.
På räntemarknaden hade de långa räntorna vänt upp kraftigt under våren, i Sverige liksom i resten av Europa. Tioåriga statsobligationer handlades kring 1 procent, mot 0,4 procent i slutet av april.
Beslutet och motiveringen
Riksbanken sänkte styrräntan med 0,1 procentenheter till −0,35 procent, med verkan från den 8 juli. Köpen av statsobligationer utökades samtidigt med 45 miljarder kronor.
Inflationen steg, men Riksbanken såg uppgången som osäker. Kronan hade stärkts mer än väntat, och oron i omvärlden gjorde utsikterna svårbedömda. En sänkning skulle minska risken för att kronan fortsatte att stärkas och att inflationen åter föll tillbaka.
Räntebanan visade att styrräntan kunde sänkas ytterligare något. Som lägst låg banan på omkring −0,4 procent under första halvåret 2016, och först kring mitten av 2017 väntades räntan vara över noll. KPIF väntades vara ungefär 1,8 procent i slutet av 2015 och 2,2 procent i slutet av 2016.
Vad beslutet betydde för hushållen
Rörliga bolåneräntor låg kvar på rekordlåga nivåer. De bundna räntorna hade däremot stigit något sedan våren, eftersom de följer de långa marknadsräntorna. Femåriga bostadsobligationer handlades kring 1,1 procent, ungefär dubbelt så högt som i april.
Kronan försvagades efter beskedet. För sparare gällde fortsatt nollränta på konton. Bostadspriserna steg snabbt, och hushållens skulder ökade i en takt som bekymrade både Riksbanken och Finansinspektionen.
Vad hände sedan
Sänkningen blev den sista under 2015. Räntan lämnades oförändrad på −0,35 procent i september, oktober och december.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,25 % → −0,35 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,10 % |
| Utlåningsränta | 0,40 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,39 % |
| Statsobligation 10 år | 0,96 % |
| Bostadsobligation 5 år | 1,13 % |
| KPIF (maj 2015) | 1,0 % |
| KPIF exkl. energi | 1,5 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 2 2015 | −0,25 % | −0,25 % |
| Kvartal 3 2015 | −0,37 % | −0,35 % |
| Kvartal 4 2015 | −0,41 % | −0,35 % |
| Kvartal 1 2016 | −0,41 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2016 | −0,41 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2016 | −0,33 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2016 | −0,18 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2017 | −0,03 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2017 | 0,12 % | −0,50 % |
Vad beskedet betydde för ett bolån
Med rörlig ränta som följer styrräntan fullt ut:
| Lånebelopp | Per månad före avdrag | Efter ränteavdrag |
|---|---|---|
| 1 000 000 kr | −83 kr | −58 kr |
| 2 000 000 kr | −167 kr | −117 kr |
| 3 000 000 kr | −250 kr | −175 kr |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.