Räntebesked april 2015
Minusräntan ligger still men obligationsköpen utökas kraftigt
Styrräntan lämnades oförändrad på −0,25 procent. I stället utökade Riksbanken köpen av statsobligationer och sköt fram framtida höjningar.
Beskedet lämnades onsdag 29 april 2015. Inlåningsränta −1,00 %, utlåningsränta 0,50 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Beslutet
Den 29 april 2015 meddelade Riksbanken att styrräntan låg kvar på −0,25 procent. Penningpolitiken gjordes ändå mer expansiv på två andra sätt. Köpen av statsobligationer utökades med 40–50 miljarder kronor, och räntebanan sänktes så att den första höjningen sköts längre fram i tiden.
Bakgrund: läget i ekonomin
Inflationen var på väg uppåt, om än från låga nivåer. KPIF var 0,6 procent i januari och 0,9 procent i både februari och mars. Utan energipriser var ökningstakten 1,3 procent, den högsta på länge. Den svagare kronan hade börjat ge avtryck i priserna på importerade varor.
Tillväxten var stabil. BNP under fjärde kvartalet 2014 var 2,1 procent högre än ett år tidigare, och arbetslösheten låg på 7,9 procent.
Varför mer stimulans när inflationen redan steg?
Riksbanken beskrev uppgången i inflationen som skör. Den vilade till stor del på att kronan hade försvagats, och den effekten kunde snabbt försvinna. Med den europeiska centralbankens stora obligationsköp i ryggen fanns en risk att kronan skulle stärkas igen. Riksbanken ville därför ge inflationsuppgången mer stöd.
I den nya räntebanan låg styrräntan på omkring −0,3 procent fram till mitten av 2016. Först i början av 2017 väntades den åter vara över noll. Prognosen för KPIF var ungefär 2 procent i slutet av 2015 och drygt 2,3 procent i slutet av 2016.
Vad beslutet betydde för hushållen
När Riksbanken köper statsobligationer pressas de långa marknadsräntorna ned. Tioåriga statsobligationer handlades under 0,4 procent och femåriga bostadsobligationer under 0,6 procent. Tremånaders statsskuldväxlar hade en ränta på omkring −0,3 procent.
För bolånetagare innebar det fortsatt mycket låga räntor, både rörliga och bundna. För sparare gav bankkonton ingen ränta, och den som ville ha avkastning fick ta högre risk. Bostadspriserna steg snabbt, och frågan om amorteringskrav diskuterades intensivt under våren.
Vad hände sedan
Riksbanken hade sagt sig vara beredd att göra mer, och gjorde det. Den 2 juli sänktes styrräntan till −0,35 procent. Vid beskeden i september och oktober 2015 lämnades räntan sedan oförändrad.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,25 % → −0,25 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,00 % |
| Utlåningsränta | 0,50 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,27 % |
| Statsobligation 10 år | 0,40 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,59 % |
| KPIF (mars 2015) | 0,9 % |
| KPIF exkl. energi | 1,3 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 1 2015 | −0,06 % | −0,25 % |
| Kvartal 2 2015 | −0,26 % | −0,25 % |
| Kvartal 3 2015 | −0,28 % | −0,35 % |
| Kvartal 4 2015 | −0,29 % | −0,35 % |
| Kvartal 1 2016 | −0,29 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2016 | −0,29 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2016 | −0,21 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2016 | −0,06 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2017 | 0,09 % | −0,50 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.