Räntebesked september 2009
Räntan ligger kvar på 0,25 procent när krisen bottnar
Styrräntan lämnades oförändrad på 0,25 procent. Ekonomin var fortsatt svag och arbetslösheten steg mot 9 procent.
Beskedet lämnades i september 2009. Inlåningsränta −0,25 %, utlåningsränta 0,75 %.
Bakgrund: läget i ekonomin
Hösten 2009 fanns de första tecknen på att det värsta var över. De finansiella marknaderna fungerade bättre, börserna hade stigit kraftigt sedan våren och världshandeln hade slutat falla. I Sverige ljusnade stämningen bland både hushåll och företag.
Men nivåerna var fortfarande mycket låga. BNP var under andra kvartalet 5,4 procent lägre än ett år tidigare. Det var en liten förbättring jämfört med första kvartalets fall på 6,3 procent, men långt ifrån en återhämtning. Arbetslösheten hade stigit till 8,5 procent, en ökning med en hel procentenhet på ett kvartal.
KPIF-inflationen låg på 1,4 procent i juli, mot 3,1 procent ett år tidigare. Det dåvarande målmåttet KPI visade till och med fallande priser, eftersom hushållens räntekostnader hade minskat så mycket.
Beslutet och motiveringen
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 0,25 procent. Inlåningsräntan låg kvar på minus 0,25 procent och utlåningsräntan på 0,75 procent. Banken upprepade bedömningen att räntan skulle vara kvar på denna nivå till hösten 2010 och fortsatte att erbjuda bankerna lån till fast ränta.
Varför varken sänka mer eller börja höja? En lägre ränta än 0,25 procent ansågs kunna störa de finansiella marknadernas funktion. Och en höjning var utesluten så länge arbetslösheten steg och det fanns mycket ledig kapacitet i ekonomin. Återhämtningen behövde allt stöd den kunde få.
Vad beslutet betydde för hushållen
För bolånetagare var beskedet framför allt en bekräftelse. Den som hade rörlig ränta kunde räkna med mycket låga räntekostnader i minst ett år till. Tremånaders statsskuldväxlar handlades under 0,2 procent.
De bundna räntorna hade sjunkit något sedan sommaren. Femåriga bostadsobligationer låg kring 3,4 procent. Avståndet mellan rörlig och bunden ränta var fortfarande stort, och få hushåll valde att binda.
Den låga räntan hade också en baksida som Riksbanken började uppmärksamma: hushållens upplåning ökade åter, och bostadspriserna steg trots lågkonjunkturen.
Vad hände sedan
Ingenting hände med räntan på länge. Den låg kvar på 0,25 procent i oktober, i december och i februari 2010.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | 0,25 % → 0,25 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −0,25 % |
| Utlåningsränta | 0,75 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | 0,17 % |
| Statsobligation 10 år | 3,32 % |
| Bostadsobligation 5 år | 3,43 % |
| KPIF (juli 2009) | 1,4 % |
| KPIF exkl. energi | 2,3 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.