Räntebesked juli 2009
Bottennivån 0,25 procent – och negativ inlåningsränta
Styrräntan sänktes med 0,25 procentenheter till 0,25 procent. Riksbanken ville ge mer stöd åt en ekonomi i djup lågkonjunktur.
Beskedet lämnades i juli 2009. Inlåningsränta −0,25 %, utlåningsränta 0,75 %.
Beslutet och motiveringen
Sommaren 2009 sänkte Riksbanken styrräntan en sista gång under finanskrisen, från 0,5 till 0,25 procent. Det var den lägsta nivån dittills och innebar att räntan hade sänkts med sammanlagt 4,5 procentenheter på nio månader.
Två saker gjorde beskedet speciellt:
- Negativ inlåningsränta. Den ränta bankerna får när de placerar pengar över natten i Riksbanken sattes till minus 0,25 procent. Utlåningsräntan blev 0,75 procent. Den praktiska betydelsen var liten, men en negativ ränta hos en centralbank väckte uppmärksamhet även utomlands.
- Lån till fast ränta. Riksbanken beslutade att erbjuda bankerna lån på 100 miljarder kronor med ungefär ett års löptid. Syftet var att pressa ned räntorna även på lite längre löptider, för hushåll och företag.
Riksbanken bedömde samtidigt att räntan skulle ligga kvar på den låga nivån under lång tid, ända till hösten 2010. Inom direktionen fanns olika uppfattningar om hur lågt räntan borde sättas. Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson förespråkade en ännu lägre ränta.
Bakgrund: läget i ekonomin
Nedgången hade fortsatt under våren. BNP föll med drygt 6 procent i årstakt under första kvartalet 2009. Arbetslösheten steg till omkring 7,5 procent, från 6,8 procent ett kvartal tidigare.
Inflationen var på väg ned. KPIF sjönk från 2 procent i mars till 1,4 procent i maj. Ett år tidigare hade den legat på 3 procent.
Vad beslutet betydde för hushållen
Rörliga bolåneräntor låg nu på de lägsta nivåerna i modern tid. De bundna räntorna var betydligt högre: femåriga bostadsobligationer handlades kring 3,7 procent och den tioåriga statsobligationsräntan kring 3,5 procent. Skillnaden visade att marknaden väntade sig stigande räntor på några års sikt.
De flesta nya bolånetagare valde rörlig ränta. För sparare gav bankkonton i praktiken ingen avkastning alls, och många sökte sig till börsen, som hade vänt upp under våren.
Vad hände sedan
Räntan låg kvar på 0,25 procent vid beskeden i september, oktober och december 2009. Först sommaren 2010 började Riksbanken höja igen.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | 0,50 % → 0,25 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −0,25 % |
| Utlåningsränta | 0,75 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | 0,35 % |
| Statsobligation 10 år | 3,51 % |
| Bostadsobligation 5 år | 3,73 % |
| KPIF (maj 2009) | 1,4 % |
| KPIF exkl. energi | 1,7 % |
Vad beskedet betydde för ett bolån
Med rörlig ränta som följer styrräntan fullt ut:
| Lånebelopp | Per månad före avdrag | Efter ränteavdrag |
|---|---|---|
| 1 000 000 kr | −208 kr | −146 kr |
| 2 000 000 kr | −417 kr | −292 kr |
| 3 000 000 kr | −625 kr | −438 kr |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.