Räntebesked februari 2009
Räntan halveras till 1 procent i den djupa lågkonjunkturen
Styrräntan sänktes med 1 procentenhet till 1 procent. Världshandeln rasade och svensk ekonomi krympte snabbt.
Beskedet lämnades i februari 2009. Inlåningsränta 0,25 %, utlåningsränta 1,75 %.
Bakgrund: läget i ekonomin
Vid ingången av 2009 befann sig världsekonomin i den djupaste nedgången sedan andra världskriget. Efterfrågan på bilar, maskiner och andra investeringsvaror föll brant, och det slog direkt mot svensk exportindustri. Företag drog ned på produktionen och varslen låg på mycket höga nivåer.
Den statistik Riksbanken hade att tillgå visade att BNP hade krympt med 0,9 procent i årstakt redan under tredje kvartalet 2008, och allt tydde på att fallet därefter hade blivit betydligt större. Arbetslösheten, kring 6,3 procent under hösten, var på väg upp.
Inflationen hade sjunkit från toppen på 3,5 procent i september. KPIF låg på 2,1 procent i januari. Att den inte föll mer berodde bland annat på att kronan hade försvagats kraftigt, vilket gjorde importerade varor dyrare. Det dåvarande målmåttet KPI föll betydligt snabbare, eftersom hushållens räntekostnader ingår där och de sjönk i takt med räntesänkningarna.
Beslutet och motiveringen
Riksbanken sänkte styrräntan från 2 till 1 procent. Inlåningsräntan blev 0,25 procent och utlåningsräntan 1,75 procent. På fyra månader hade räntan därmed sänkts med 3,75 procentenheter.
Banken bedömde att konjunkturen hade försämrats ännu mer än väntat sedan december, och att en lägre ränta behövdes för att stödja efterfrågan och föra inflationen mot målet på sikt. Riksbanken höll också öppet för ytterligare sänkningar.
Vad beslutet betydde för hushållen
- Rörliga bolån: räntorna föll till nivåer som få hade räknat med ett halvår tidigare. Tremånaders statsskuldväxlar handlades kring 0,9 procent.
- Bundna bolån: femåriga bostadsobligationer låg kring 3,5 procent. Skillnaden mot rörlig ränta var ovanligt stor.
- Sparande: räntan på sparkonton närmade sig noll.
För hushåll som behöll jobbet innebar de lägre räntorna en tydlig förstärkning av ekonomin. Samtidigt var osäkerheten på arbetsmarknaden stor, och många valde att spara mer i stället för att konsumera.
Vad hände sedan
I april sänktes räntan till 0,5 procent och i juli till 0,25 procent. Där blev den sedan kvar i ett år.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | 2,00 % → 1,00 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | 0,25 % |
| Utlåningsränta | 1,75 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | 0,90 % |
| Statsobligation 10 år | 2,92 % |
| Bostadsobligation 5 år | 3,52 % |
| KPIF (december 2008) | 1,6 % |
| KPIF exkl. energi | 1,7 % |
Vad beskedet betydde för ett bolån
Med rörlig ränta som följer styrräntan fullt ut:
| Lånebelopp | Per månad före avdrag | Efter ränteavdrag |
|---|---|---|
| 1 000 000 kr | −833 kr | −583 kr |
| 2 000 000 kr | −1 667 kr | −1 167 kr |
| 3 000 000 kr | −2 500 kr | −1 750 kr |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.