Räntebesked januari 2006
Vändpunkten: Riksbanken lämnar den rekordlåga räntan
Styrräntan sattes till 1,75 procent i januari 2006, ett första steg upp från 1,5 procent. Skälet var en allt starkare svensk konjunktur.
Beskedet lämnades i januari 2006. Inlåningsränta 1,00 %, utlåningsränta 2,50 %.
Bakgrund: stark tillväxt men låg inflation
När 2006 inleddes hade Sverige haft en ovanligt låg ränta i ett halvår. Riksbanken hade sommaren 2005 sänkt styrräntan, som då kallades reporäntan, till 1,5 procent. Sedan dess hade konjunkturen tagit fart. BNP växte med drygt 3 procent i årstakt under tredje kvartalet 2005, och arbetslösheten hade börjat sjunka men låg fortfarande kring 8 procent.
Inflationen var däremot dämpad. Mätt med KPIF låg den kring 1,6 procent i december 2005, och rensat för energipriser stannade den under 1 procent. Billiga importvaror och snabbt stigande produktivitet höll priserna tillbaka trots att ekonomin gick bra.
Beslutet och motiveringen
Januaribeskedet var det första med Stefan Ingves som riksbankschef. Styrräntan sattes till 1,75 procent, vilket innebar att Riksbanken började lämna den mycket låga räntenivån från 2005. Resonemanget var framåtblickande: penningpolitiken verkar med fördröjning, och med en ekonomi som växte snabbt väntades inflationen efter hand stiga mot målet på 2 procent. Då behövde räntan inte längre vara lika stimulerande.
Marknaden hade i stor utsträckning räknat med detta. Tremånaders statsskuldväxlar handlades kring 1,85 procent, alltså över styrräntan, vilket visar att placerarna väntade sig fler höjningar.
Vad beslutet betydde för hushållen
För bolånetagare var förändringen liten i kronor. På ett lån på en miljon motsvarar 0,25 procentenheter ungefär 2 500 kronor om året före ränteavdrag. Viktigare var signalen att perioden med de allra lägsta rörliga räntorna var på väg att ta slut. Femåriga bostadsobligationer, som påverkar vad bankerna tar för bundna lån, handlades kring 3,3 procent. Den som ville binda sitt lån kunde fortfarande göra det till historiskt låga nivåer.
- Rörliga bolån: något dyrare, med fler höjningar i sikte.
- Sparkonton: räntan var fortsatt mycket låg.
Vad hände sedan
Januari 2006 blev starten på en lång rad höjningar. Redan i februari höjdes räntan till 2 procent. I april valde Riksbanken att avvakta, men i juni kom nästa steg till 2,25 procent. Höjningarna fortsatte sedan i små steg ända fram till hösten 2008, då finanskrisen vände utvecklingen helt.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | 1,50 % → 1,75 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | 1,00 % |
| Utlåningsränta | 2,50 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | 1,86 % |
| Statsobligation 10 år | 3,30 % |
| Bostadsobligation 5 år | 3,30 % |
| KPIF (december 2005) | 1,6 % |
| KPIF exkl. energi | 0,8 % |
Vad beskedet betydde för ett bolån
Med rörlig ränta som följer styrräntan fullt ut:
| Lånebelopp | Per månad före avdrag | Efter ränteavdrag |
|---|---|---|
| 1 000 000 kr | +208 kr | +146 kr |
| 2 000 000 kr | +417 kr | +292 kr |
| 3 000 000 kr | +625 kr | +438 kr |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.