Räntebesked februari 2016
Reporäntan sänks till rekordlåga −0,5 procent
Riksbanken sänkte reporäntan med 0,15 procentenheter till −0,5 procent för att värna uppgången i inflationen mot målet på 2 procent.
Beskedet lämnades torsdag 11 februari 2016. Inlåningsränta −1,25 %, utlåningsränta 0,25 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Bakgrund: stark tillväxt men svag inflation
I början av 2016 gick svensk ekonomi på högvarv. BNP växte med 3,9 procent i årstakt under tredje kvartalet 2015 och arbetslösheten hade sjunkit till drygt 7 procent. Prisökningarna hängde däremot inte med. Inflationen mätt med KPIF låg på 1,0 procent i november och 0,9 procent i december 2015, alltså ungefär halvvägs till inflationsmålet på 2 procent. Samtidigt föll oljepriset och omvärldens centralbanker förde en mycket expansiv penningpolitik, vilket riskerade att stärka kronan och göra importerade varor billigare.
Beslutet och motiveringen
Den 11 februari 2016 meddelade Riksbanken att reporäntan, som styrräntan då kallades, sänktes från −0,35 till −0,5 procent. Den nya nivån gällde från den 17 februari. Inlåningsräntan blev −1,25 procent och utlåningsräntan 0,25 procent.
Huvudargumentet var att inflationen under lång tid hade legat under målet och att uppgången bedömdes som skör. Riksbanken ville undvika att hushåll och företag började tvivla på att inflationen skulle nå 2 procent, eftersom sådana tvivel kan påverka löner och prissättning. Köpen av statsobligationer fortsatte parallellt med räntesänkningen.
Riksbankens räntebana
Prognosen visade att räntan kunde bli ännu något lägre: banan låg som lägst på −0,53 procent under andra halvan av 2016 och början av 2017. Först kring mitten av 2017 väntades långsamma höjningar, och noll skulle nås i början av 2018. KPIF-inflationen bedömdes stiga till 1,9 procent i slutet av 2016 och 2,2 procent ett år senare.
Vad beslutet betydde för hushållen
- Bolån: rörliga bolåneräntor låg redan på historiskt låga nivåer och pressades ytterligare något. En femårig bostadsobligation handlades till 0,93 procent.
- Sparande: räntan på vanliga sparkonton var i praktiken noll. Bankerna lät dock inte minusräntan slå igenom på hushållens konton.
- Marknadsräntor: den tre månader långa statsskuldväxeln gav −0,47 procent, vilket visar hur djupt minusräntan hade trängt in på penningmarknaden.
Vad hände sedan
Sänkningen blev den sista i den långa serie som inleddes 2011. Vid beskeden i april, juli och september 2016 låg reporäntan kvar på −0,5 procent, och nivån skulle visa sig bli bestående i nästan tre år. De höjningar som räntebanan pekade mot under 2017 blev aldrig av. Den första höjningen beslutades först i december 2018.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,35 % → −0,50 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,25 % |
| Utlåningsränta | 0,25 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,47 % |
| Statsobligation 10 år | 0,68 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,93 % |
| KPIF (december 2015) | 0,9 % |
| KPIF exkl. energi | 1,3 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 4 2015 | −0,35 % | −0,35 % |
| Kvartal 1 2016 | −0,43 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2016 | −0,52 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2016 | −0,53 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2016 | −0,53 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2017 | −0,53 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2017 | −0,45 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2017 | −0,30 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2017 | −0,15 % | −0,50 % |
Vad beskedet betydde för ett bolån
Med rörlig ränta som följer styrräntan fullt ut:
| Lånebelopp | Per månad före avdrag | Efter ränteavdrag |
|---|---|---|
| 1 000 000 kr | −125 kr | −88 kr |
| 2 000 000 kr | −250 kr | −175 kr |
| 3 000 000 kr | −375 kr | −263 kr |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.