Räntebesked april 2016
Oförändrad minusränta men utökade obligationsköp
Riksbanken lämnade reporäntan på −0,5 procent och utökade i stället obligationsköpen för att stödja den stigande inflationen.
Beskedet lämnades torsdag 21 april 2016. Inlåningsränta −1,25 %, utlåningsränta 0,25 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Bakgrund: läget i ekonomin
Två månader efter sänkningen till −0,5 procent såg bilden ljusare ut. Tillväxten hade tagit ny fart och BNP ökade med 4,7 procent i årstakt under fjärde kvartalet 2015, en ovanligt hög siffra för svensk del. Arbetslösheten låg på 7,2 procent. Inflationen rörde sig uppåt men ryckigt: KPIF var 1,6 procent i januari, 1,1 procent i februari och 1,5 procent i mars 2016. Ett år tidigare hade den legat på 0,9 procent. Rensat för energipriser var KPIF 1,9 procent i mars, alltså nära målet.
Beslutet och motiveringen
Den 21 april 2016 beslutade Riksbanken att behålla reporäntan på −0,5 procent. Någon ytterligare sänkning ansågs inte nödvändig eftersom inflationen utvecklades ungefär som väntat. Däremot bedömde direktionen att uppgången behövde fortsatt stöd, bland annat eftersom en snabbt starkare krona kunde bromsa prisökningarna.
Därför förlängdes köpen av statsobligationer med ytterligare 45 miljarder kronor under andra halvåret 2016. Köpen pressar ned de längre marknadsräntorna och fungerar som ett komplement när reporäntan redan är mycket låg.
Riksbankens räntebana
Räntebanan var i stort sett oförändrad jämfört med februari. Den låg som lägst på −0,53 procent, vilket signalerade en viss sannolikhet för en ny sänkning. Höjningar väntades inledas kring mitten av 2017 och räntan skulle vara tillbaka på noll under första kvartalet 2018. Prognosen för KPIF var 1,9 procent i slutet av 2016 och 2,1 procent i slutet av 2017.
Vad beslutet betydde för hushållen
För bolånetagare innebar beskedet att de låga rörliga räntorna låg kvar. Bundna räntor var också pressade: en femårig bostadsobligation handlades till 0,86 procent, lägre än i februari. Den som sparade på konto fick fortsatt nöja sig med nollränta. Samtidigt steg bostadspriserna och hushållens skulder snabbt, något som Riksbanken återkommande pekade ut som en risk och som andra myndigheter försökte dämpa. Sommaren 2016 infördes ett amorteringskrav på nya bolån.
Vad hände sedan
Reporäntan lämnades oförändrad även vid de tre följande beskeden, i juli, september och oktober 2016. Den planerade höjningen under 2017 sköts däremot successivt framåt i tiden när inflationen visade sig stiga långsammare än Riksbanken hade räknat med.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | −0,50 % → −0,50 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −1,25 % |
| Utlåningsränta | 0,25 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,60 % |
| Statsobligation 10 år | 0,86 % |
| Bostadsobligation 5 år | 0,86 % |
| KPIF (mars 2016) | 1,5 % |
| KPIF exkl. energi | 1,9 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 1 2016 | −0,42 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2016 | −0,51 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2016 | −0,53 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2016 | −0,53 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2017 | −0,53 % | −0,50 % |
| Kvartal 2 2017 | −0,45 % | −0,50 % |
| Kvartal 3 2017 | −0,30 % | −0,50 % |
| Kvartal 4 2017 | −0,15 % | −0,50 % |
| Kvartal 1 2018 | 0,00 % | −0,50 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.