Räntebesked februari 2022
Sista beskedet med nollränta innan Riksbanken lade om kursen
Styrräntan lämnades på 0 procent. Riksbanken såg energipriser bakom den höga inflationen och väntade sig att den skulle falla.
Beskedet lämnades torsdag 10 februari 2022. Inlåningsränta −0,10 %, utlåningsränta 0,10 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Bakgrund: läget i ekonomin
I början av 2022 var inflationen den högsta på decennier. KPIF steg till 4,1 procent i december 2021 och låg på 3,9 procent i januari. Även inflationen utan energi hade nu tagit fart och nått 2,5 procent, vilket visade att prisökningarna började sprida sig till fler varor och tjänster.
Konjunkturen var samtidigt god. BNP hade vuxit med 4,3 procent i årstakt tredje kvartalet 2021 och arbetslösheten hade sjunkit till 8,8 procent. Flera andra centralbanker hade börjat höja sina räntor eller signalerat att höjningar var nära.
Beslutet och motiveringen
Riksbanken valde ändå att behålla styrräntan på 0 procent. Motiveringen var att inflationen framför allt förklarades av energipriser och att den väntades falla tillbaka under året. Direktionen ville se tydligare tecken på att inflationen varaktigt skulle ligga kring målet innan politiken stramades åt. Beslutet kritiserades av en del bedömare som menade att Riksbanken underskattade pristrycket.
Riksbankens räntebana
För första gången på länge fanns en liten lutning uppåt i räntebanan, men långt bort: prognosen var 0 procent genom hela 2023 och 0,06 procent i genomsnitt första kvartalet 2024. Inflationen väntades sjunka till 1,2 procent i december 2022 och därefter ligga på 2,0 procent 2023 och 2,3 procent 2024.
Vad beslutet betydde för hushållen
Marknaden trodde inte på en så utdragen nollränta. Femåriga bostadsobligationer handlades till 1,31 procent, nästan dubbelt så högt som i november, och tioåriga statsobligationer till 0,66 procent. Bundna bolåneräntor hade därför redan börjat stiga, medan de rörliga räntorna låg kvar. För hushållen var det höga el- och drivmedelspriser som kändes mest i plånboken.
Vad hände sedan
Två veckor efter beskedet invaderade Ryssland Ukraina, vilket drev upp priserna på energi och livsmedel ytterligare. Inflationen steg i stället för att falla. Redan vid nästa möte, i april 2022, höjdes styrräntan till 0,25 procent. I juni följde en höjning till 0,75 procent och i september till 1,75 procent. Februaribeskedet blev därmed det sista med nollränta.
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | 0,00 % → 0,00 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | −0,10 % |
| Utlåningsränta | 0,10 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | −0,14 % |
| Statsobligation 10 år | 0,66 % |
| Bostadsobligation 5 år | 1,31 % |
| KPIF (december 2021) | 4,1 % |
| KPIF exkl. energi | 1,7 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 4 2021 | 0,00 % | 0,00 % |
| Kvartal 1 2022 | 0,00 % | 0,00 % |
| Kvartal 2 2022 | 0,00 % | 0,25 % |
| Kvartal 3 2022 | 0,00 % | 1,75 % |
| Kvartal 4 2022 | 0,00 % | 2,50 % |
| Kvartal 1 2023 | 0,00 % | 3,00 % |
| Kvartal 2 2023 | 0,00 % | 3,50 % |
| Kvartal 3 2023 | 0,00 % | 4,00 % |
| Kvartal 4 2023 | 0,00 % | 4,00 % |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten.