Räntebesked mars 2026
Oförändrat på 1,75 procent: dämpad inflation men dyrare energi
Riksbanken lämnade styrräntan på 1,75 procent. Inflationstrycket var dämpat, men energipriserna steg och omvärlden var osäker.
Beskedet lämnades torsdag 19 mars 2026. Inlåningsränta 1,65 %, utlåningsränta 1,85 %. Beslutet publicerades med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.
Bakgrund: läget i ekonomin
Inflationen hade fallit under målet när direktionen möttes i mars 2026. KPIF var 2,1 procent i december, 2,0 procent i januari och 1,7 procent i februari. Ett år tidigare hade den varit 2,9 procent. Inflationen utan energi var 1,4 procent, den lägsta nivån på flera år.
BNP växte med 2,0 procent i årstakt fjärde kvartalet 2025, medan arbetslösheten steg till 9,0 procent. Riksbanken pekade samtidigt på två nya inslag: energipriserna hade stigit påtagligt, och kriget i Mellanöstern skapade osäkerhet.
Beslutet och motiveringen
Styrräntan lämnades oförändrad på 1,75 procent. Riksbanken beskrev inflationstrycket som dämpat och såg i grunden goda förutsättningar för en fortsatt konjunkturåterhämtning. Mot det stod de stigande energipriserna, som kan driva upp inflationen framöver, och osäkerheten kring kriget.
Låg underliggande inflation och hög arbetslöshet kunde ha talat för en sänkning. Högre energipriser talade emot. Riksbanken valde att ligga still och avvakta hur prisökningarna på energi skulle slå igenom.
Riksbankens räntebana
Prognosen visade en oförändrad ränta under 2026 och därefter en långsam uppgång:
- till och med tredje kvartalet 2026: 1,75 procent
- fjärde kvartalet 2027: 1,94 procent
- första kvartalet 2028: 1,99 procent
KPIF-inflationen väntades vara 1,5 procent i december 2026 och 1,7 procent i december 2027, alltså under målet i nästan två år, för att sedan stiga till 2,8 procent i december 2028.
Vad beslutet betydde för hushållen
Rörliga bolåneräntor påverkades inte. De bundna blev däremot dyrare att finansiera för bankerna: femåriga bostadsobligationer steg till 3,02 procent, från 2,78 procent i januari. Avståndet mellan rörlig och bunden ränta ökade alltså. För hushållen var det framför allt de högre energipriserna som märktes i vardagen. Sparare hade nytta av att den uppmätta inflationen låg under 2 procent, vilket gjorde att sparräntan stod sig bättre mot prisökningarna.
Vad hände sedan
Riksbanken höll räntan på 1,75 procent i maj, juni och augusti 2026. Tonläget förändrades dock gradvis, och i juni talade Riksbanken om en viss sannolikhet för en höjning senare under året.
Styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent. Inflationstrycket är dämpat men energipriserna har stigit påtagligt. I grunden goda förutsättningar för en fortsatt konjunkturåterhämtning, men kriget i Mellanöstern skapar osäkerhet.Riksbankens sammanfattning av beslutet
Räntorna vid beskedet
| Styrränta | 1,75 % → 1,75 % |
|---|---|
| Inlåningsränta | 1,65 % |
| Utlåningsränta | 1,85 % |
| Statsskuldväxel 3 mån | 1,98 % |
| Statsobligation 10 år | 2,78 % |
| Bostadsobligation 5 år | 3,02 % |
| KPIF (februari 2026) | 1,7 % |
| KPIF exkl. energi | 1,4 % |
Riksbankens räntebana vid beskedet
I den penningpolitiska rapporten som publicerades med beslutet räknade Riksbanken med följande styrränta (kvartalsmedel), jämfört med hur räntan faktiskt blev:
| Kvartal | Räntebana | Faktisk ränta |
|---|---|---|
| Kvartal 4 2025 | 1,75 % | 1,75 % |
| Kvartal 1 2026 | 1,75 % | 1,75 % |
| Kvartal 2 2026 | 1,75 % | 1,75 % |
| Kvartal 3 2026 | 1,75 % | 1,75 % |
| Kvartal 4 2026 | 1,77 % | – |
| Kvartal 1 2027 | 1,81 % | – |
| Kvartal 2 2027 | 1,85 % | – |
| Kvartal 3 2027 | 1,90 % | – |
| Kvartal 4 2027 | 1,94 % | – |
Om uppgifterna
Räntorna kommer från Riksbanken och inflationen från SCB. KPIF avser den senaste månad som var publicerad vid beskedet. Analysen är skriven av Styrränta.se utifrån Riksbankens beslut och den ekonomiska statistiken vid tidpunkten. Riksbankens sida om beslutet.